Hebrews 3
1 Wherefore, holy brethren, partakers of the heavenly vocation, consider the apostle and high priest of our confession, Jesus:
Därför, I helige bröder, I som haven blivit delaktiga av en himmelsk kallelse, skolen I akta på vår bekännelses apostel och överstepräst, Jesus,
2 Who is faithful to him that made him, as was also Moses in all his house.
huru han var trogen mot den som hade insatt honom, likasom Moses var "trogen i hela hans hus".
3 For this man was counted worthy of greater glory than Moses, by so much as he that hath built the house, hath greater honour than the house.
Ty han har blivit aktad värdig så mycket större härlighet än Moses, som uppbyggaren av ett hus åtnjuter större ära än själva huset.
4 For every house is built by some man: but he that created all things, is God.
Vart och ett hus bygges ju av någon, men Gud är den som har byggt allt.
5 And Moses indeed was faithful in all his house as a servant, for a testimony of those things which were to be said:
Och väl var Moses "trogen i hela hans hus", såsom "tjänare", till ett vittnesbörd om vad som framdeles skulle förkunnas;
6 But Christ as the Son in his own house: which house are we, if we hold fast the confidence and glory of hope unto the end.
men Kristus var trogen såsom "son", en son satt över hans hus. Och hans hus äro vi, såframt vi intill änden hålla fast vår frimodighet och vår berömmelse i hoppet.
7 Wherefore, as the Holy Ghost saith: Today if you shall hear his voice,
Så säger den helige Ande: "I dag, om I fån höra hans röst,
8 Harden not your hearts, as in the provocation; in the day of temptation in the desert,
mån I icke förhärda edra hjärtan, såsom när de förbittrade mig på frestelsens dag i öknen,
9 Where your fathers tempted me, proved and saw my works,
där edra fäder frestade mig och prövade mig, fastän de hade sett mina verk i fyrtio år.
10 Forty years: for which cause I was offended with this generation, and I said: They always err in heart. And they have not known my ways,
Därför blev jag förtörnad på det släktet och sade: 'Alltid fara de vilse med sina hjärtan.' Men de ville icke veta av mina vägar.
11 As I have sworn in my wrath: If they shall enter into my rest.
Så svor jag då i min vrede: De skola icke komma in i min vila."
12 Take heed, brethren, lest perhaps there be in any of you an evil heart of unbelief, to depart from the living God.
Sen därför till, mina bröder, att icke hos någon bland eder finnes ett ont otroshjärta, så att han avfaller från den levande Guden,
13 But exhort one another every day, whilst it is called today, that none of you be hardened through the deceitfulness of sin.
utan förmanen varandra alla dagar, så länge det heter "i dag", på det att ingen av eder må bliva förhärdad genom syndens makt att bedraga.
14 For we are made partakers of Christ: yet so, if we hold the beginning of his substance firm unto the end.
Ty vi hava blivit delaktiga av Kristus, såframt vi eljest intill änden hålla fast vår första tillförsikt.
15 While it is said, Today if you shall hear his voice, harden not your hearts, as in that provocation.
När det nu säges: "I dag, om I fån höra hans röst, mån I icke förhärda edra hjärtan, såsom när de förbittrade mig",
16 For some who heard did provoke: but not all that came out of Egypt by Moses.
vilka voro då de som förbittrade honom, fastän de hade hört hans ord? Var det icke alla de som under Moses hade dragit ut ur Egypten?
17 And with whom was he offended forty years? Was it not with them that sinned, whose carcasses were overthrown in the desert?
Och vilka voro de som han var förtörnad på i fyrtio år? Var det icke de som hade syndat, de "vilkas kroppar föllo i öknen"?
18 And to whom did he swear, that they should not enter into his rest: but to them that were incredulous?
Och vilka gällde den ed som han svor, att de "icke skulle komma in i hans vila", vilka, om icke dem som hade varit ohörsamma?
19 And we see that they could not enter in, because of unbelief.
Så se vi då att det var för otros skull som de icke kunde komma ditin.
