Genesis 35
1 In the meantime God said to Jacob: Arise, and go up to Bethel, and dwell there, and make there an altar to God, who appeared to thee when thou didst flee from Esau thy brother.
Och Gud sade till Jakob: "Stå upp, drag till Betel och stanna där, och res där ett altare åt den Gud som uppenbarade sig för dig, när du flydde för din broder Esau."
2 And Jacob having called together all his household, said: Cast away the strange gods that are among you, and be cleansed and change your garments.
Då sade Jakob till sitt husfolk och till alla som voro med honom: "Skaffen bort de främmande gudar som I haven bland eder, och renen eder och byten om kläder,
3 Arise, and let us go up to Bethel, that we may make there an altar to God: who heard me in the day of my affliction, and accompanied me in my journey.
och låt oss så stå upp och draga till Betel; där vill jag resa ett altare åt den Gud som bönhörde mig, när jag var i nöd, och som var med mig på den väg jag vandrade."
4 So they gave him all the strange gods they had, and the earrings which were in their ears: and he buried them under the turpentine tree, that is behind the city of Sichem.
Då gåvo de åt Jakob alla de främmande gudar som de hade hos sig, därtill ock sina örringar; och Jakob grävde ned detta under terebinten vid Sikem.
5 And when they were departed, the terror of God fell upon all the cities round about, and they durst not pursue after them as they went away.
Sedan bröto de upp; och en förskräckelse ifrån Gud kom över de kringliggande städerna, så att man icke förföljde Jakobs söner.
6 And Jacob came to Luza, which is in the land of Chanaan, surnamed Bethel: he and all the people that were with him.
Och Jakob kom till Lus, det är Betel, i Kanaans land, jämte allt det folk som var med honom.
7 And he built there an altar, and called the name of that place, The house of God: for there God appeared to him when he fled from his brother.
Och han byggde där ett altare och kallade platsen El-Betel, därför att Gud där hade uppenbarat sig för honom, när han flydde för sin broder.
8 At the same time Debora the nurse of Rebecca died, and was buried at the foot of Bethel under an oak: and the name of that place was called, The oak of weeping.
Och Debora, Rebeckas amma, dog och blev begraven nedanför Betel, under en ek; den fick namnet Gråtoeken.
9 And God appeared again to Jacob, after he returned from Mesopotamia of Syria, and he blessed him,
Och Gud uppenbarade sig åter för Jakob, när han hade kommit tillbaka från Paddan-Aram, och välsignade honom.
10 Saying: Thou shalt not be called any more Jacob, but Israel shall be thy name. And he called him Israel.
Och Gud sade till honom: "Ditt namn är Jakob; men du skall icke mer heta Jakob, utan Israel skall vara ditt namn." Så fick han namnet Israel.
11 And said to him: I am God Almighty, increase thou and be multiplied. Nations and peoples of nations shall be from thee, and kings shall come out of thy loins.
Och Gud sade till honom: "Jag är Gud den Allsmäktige; var fruktsam och föröka dig. Ett folk, ja, skaror av folk skola komma av dig, och konungar skola utgå från din länd.
12 And the land which I gave to Abraham and Isaac, I will give to thee, and to thy seed after thee.
Och det land som jag har givit åt Abraham och Isak skall jag giva åt dig; åt din säd efter dig skall jag ock giva det landet.
13 And he departed from him.
Och Gud for upp från honom, på den plats där han hade talat med honom.
14 But he set up a monument of stone, in the place where God had spoken to him: pouring drink offerings upon it, and pouring oil thereon:
Men Jakob reste en stod på den plats där han hade talat med honom, en stod av sten; och han offrade drickoffer därpå och göt olja över den.
15 And calling the name of that place Bethel.
Och Jakob gav åt platsen där Gud hade talat med honom namnet Betel.
16 And going forth from thence, he came in the springtime to the land which leadeth to Ephrata: wherein when Rachel was in travail,
Sedan bröto de upp från Betel. Och när det ännu var ett stycke väg fram till Efrat, kom Rakel i barnsnöd, och barnsnöden blev henne svår.
17 By reason of her hard labour she began to be in danger, and the midwife said to her: Fear not, for thou shalt have this son also.
Då nu hennes barnsnöd var som svårast, sade hjälpkvinnan till henne: "Frukta icke; ty också denna gång får du en son."
18 And when her soul was departing for pain, and death was now at hand, she called the name of her son Benoni, that is, The son of my pain: but his father called him Benjamin, that is, The son of the right hand.
Men när hon höll på att giva upp andan, ty hon skulle nu dö, gav hon honom namnet Ben-Oni; men hans fader kallade honom Benjamin.
19 So Rachel died, and was buried in the highway that leadeth to Ephrata, this is Bethlehem.
Så dog Rakel, och hon blev begraven vid vägen till Efrat, det är Bet-Lehem.
20 And Jacob erected a pillar over her sepulchre: this is the pillar of Rachel’s monument, to this day.
Och Jakob reste en vård på hennes grav; det är den som ännu i dag kallas Rakels gravvård.
21 Departing thence, he pitched his tent beyond the Flock tower.
Och Israel bröt upp därifrån och slog upp sitt tält på andra sidan om Herdetornet.
22 And when he dwelt in that country, Ruben went, and slept with Bala, the concubine of his father: which he was not ignorant of. Now the sons of Jacob were twelve.
Och medan Israel bodde där i landet, gick Ruben åstad och lägrade Bilha, sin faders bihustru; och Israel fick höra det. Och Jakob hade tolv söner.
23 The sons of Lia: Ruben the first born, and Simeon, and Levi, and Juda, and Issachar, and Zabulon.
Leas söner voro Ruben, Jakobs förstfödde, vidare Simeon, Levi, Juda, Isaskar och Sebulon.
24 The sons of Rachel: Joseph and Benjamin.
Rakels söner voro Josef och Benjamin.
25 The sons of Bala, Rachel’s handmaid: Dan and Nephtali.
Bilhas, Rakels tjänstekvinnas, söner voro Dan och Naftali.
26 The sons of Zelpha, Lia’s handmaid: Gad and Aser: these are the sons of Jacob, that were born to him in Mesopotamia of Syria.
Silpas, Leas tjänstekvinnas, söner voro Gad och Aser. Dessa voro Jakobs söner, och de föddes åt honom i Paddan-Aram.
27 And he came to Isaac his father in Mambre, the city of Arbee, this is Hebron: wherein Abraham and Isaac sojourned.
Och Jakob kom till sin fader Isak i Mamre vid Kirjat-Arba, det är Hebron, där Abraham och Isak hade bott såsom främlingar.
28 And the days of Isaac were a hundred and eighty years.
Och Isak levde ett hundra åttio år;
29 And being spent with age he died, and was gathered to his people, being old and full of days: and his sons Esau and Jacob buried him.
därefter gav Isak upp andan och dog och blev samlad till sina fäder, gammal och mätt på att leva. Och hans söner Esau och Jakob begrovo honom.
