Exodus 1

1 These are the names of the children of Israel, that went into Egypt with Jacob: they went in, every man with his household:

Desse äro namnen af Israels barn, som kommo in uti Egypten med Jacob; hvar och en kom der in med sitt hus:

2 Ruben, Simeon, Levi, Juda,

Ruben, Simeon, Levi, Juda,

3 Issachar, Zabulon, and Benjamin,

Isaschar, Zebulon, BenJamin,

4 Dan, and Nephtali, Gad and Aser.

Dan, Naphthali, Gad, Asser.

5 And all the souls that came out of Jacob’s thigh, were seventy: but Joseph was in Egypt.

Och alla de själar, som utaf Jacobs länd utgångne voro, voro sjutio. Men Joseph var tillförene uti Egypten.

6 After he was dead, and all his brethren, and all that generation,

Då nu Joseph död var, och alle hans bröder, och alle de som på den tiden lefvat hade;

7 The children of Israel increased, and sprung up into multitudes, and growing exceedingly strong they filled the land.

Växte Israels barn, och födde barn, och förökades, och vordo ganska månge, så att de uppfyllde landet.

8 In the mean time there arose a new king over Egypt, that knew not Joseph:

Då vardt en ny Konung öfver Egypten, hvilken intet visste af Joseph.

9 And he said to his people: Behold the people of the children of Israel are numerous and stronger than we.

Han sade till sitt folk: Si, Israels barns folk är mycket, och mera än vi.

10 Come, let us wisely oppress them, lest they multiply: and if any war shall rise against us, join with our enemies, and having overcome us, depart out of the land.

Nu väl, vi vilje listeliga förlägga dem, att de icke varda så månge. Ty om något örlig påkomme mot oss, måtte de ock gifva sig till våra fiender, och strida emot oss, och draga utu landet.

11 Therefore he set over them masters of the works, to afflict them with burdens, and they built for Pharao cities of tabernacles, Phithom and Ramesses.

Och han satte öfver dem arbetsfogdar, som dem betvinga skulle med träldom; ty man byggde Pharao de städer Pithom och Raamses till skatthus.

12 But the more they oppressed them, the more they were multiplied, and increased:

Men ju mer de betungade folket, ju mer de förökades och förvidgade sig; derföre voro de Israels barnom hätske.

13 And the Egyptians hated the children of Israel, and afflicted them and mocked them:

Och de Egyptier tvingade Israels barn med obarmhertighet till att träla;

14 And they made their life bitter with hard works in clay, and brick, and with all manner of service, wherewith they were overcharged in the works of the earth.

Och gjorde deras lefverne bittert, med svårt arbete på ler och tegel, och med allahanda släpande på markene, och med allahanda arbete, som de kunde dem pålägga med obarmhertighet.

15 And the king of Egypt spoke to the midwives of the Hebrews: of whom one was called Sephora, the other Phua,

Och Konungen i Egypten sade till jordgummorna för de Ebreiska qvinnor; den ena het Siphra, och den andra Pua:

16 Commanding them: When you shall do the office of midwives to the Hebrew women, and the time of delivery is come: if it be a man child, kill it: if a woman, keep it alive.

När I hjelpen de Ebreiska qvinnor, och de skola föda; är det mankön, så dräper det; är det qvinnkön, så låter det lefva.

17 But the midwives feared God, and did not do as the king of Egypt had commanded, but saved the men children.

Men jordgummorna fruktade Gud, och gjorde ej som Konungen i Egypten sade dem; utan läto barnen lefva.

18 And the king called for them and said: What is that you meant to do, that you would save the men children?

Då kallade Konungen i Egypten jordgummorna, och sade till dem: Hvarföre gören I det, att I låten lefva barnen?

19 They answered: The Hebrew women are not as the Egyptian women: for they themselves are skillful in the office of a midwife; and they are delivered before we come to them.

Jordgummorna svarade Pharao: De Ebreiska qvinnor äro ej som de Egyptiska; förty de äro hårda qvinnor; förr än jordgumman kommer till dem, hafva de födt.

20 Therefore God dealt well with the midwives: and the people multiplied and grew exceedingly strong.

Derföre gjorde Gud väl emot jordgummorna; och folket förökades, och vardt ganska mycket.

21 And because the midwives feared God, he built them houses.

Och efter jordgummorna fruktade Gud, byggde han dem hus.

22 Pharao therefore charged all his people, saying: Whatsoever shall be born of the male sex, ye shall cast into the river: whatsoever of the female, ye shall save alive.

Då böd Pharao allo sino folke, och sade: Allt det mankön, som födt varder, kaster i älfvena, och allt qvinnkön låter lefva.