< Exodus 1 >
1 These are the names of the children of Israel, that went into Egypt with Jacob: they went in, every man with his household:
Och dessa äro namnen på Israels söner, som kommo till Egypten; med Jakob kommo de, var och en med sitt hus:
2 Ruben, Simeon, Levi, Juda,
Ruben, Simeon, Levi och Juda,
3 Issachar, Zabulon, and Benjamin,
Isaskar, Sebulon och Benjamin,
4 Dan, and Nephtali, Gad and Aser.
Dan och Naftali, Gad och Aser.
5 And all the souls that came out of Jacob’s thigh, were seventy: but Joseph was in Egypt.
Tillsammans utgjorde de som hade utgått från Jakobs länd sjuttio personer; men Josef var redan förut i Egypten.
6 After he was dead, and all his brethren, and all that generation,
Och Josef dog och alla hans bröder och hela det släktet.
7 The children of Israel increased, and sprung up into multitudes, and growing exceedingly strong they filled the land.
Men Israels barn voro fruktsamma och växte till och förökade sig och blevo övermåttan talrika, så att landet blev uppfyllt av dem.
8 In the mean time there arose a new king over Egypt, that knew not Joseph:
Då uppstod en ny konung över Egypten, en som icke visste av Josef.
9 And he said to his people: Behold the people of the children of Israel are numerous and stronger than we.
Och denne sade till sitt folk: "Se, Israels barns folk är oss för stort och mäktigt.
10 Come, let us wisely oppress them, lest they multiply: and if any war shall rise against us, join with our enemies, and having overcome us, depart out of the land.
Välan, låt oss då gå klokt till väga med dem; eljest kunde de ännu mer föröka sig; och om ett krig komme på, kunde de förena sig med våra fiender och begynna krig mot oss och sedan draga bort ur landet."
11 Therefore he set over them masters of the works, to afflict them with burdens, and they built for Pharao cities of tabernacles, Phithom and Ramesses.
Alltså satte man arbetsfogdar över dem och förtryckte dem med trälarbeten. Och de måste bygga åt Farao förrådsstäder, Pitom och Raamses.
12 But the more they oppressed them, the more they were multiplied, and increased:
Men ju mer man förtryckte dem, dess mer förökade de sig, och dess mer utbredde de sig, så att man begynte gruva sig för Israels barn.
13 And the Egyptians hated the children of Israel, and afflicted them and mocked them:
Därför pålade egyptierna Israels barn ytterligare tvångsarbeten
14 And they made their life bitter with hard works in clay, and brick, and with all manner of service, wherewith they were overcharged in the works of the earth.
och förbittrade deras liv med hårt arbete på murbruk och tegel och med alla slags arbeten på marken korteligen, med tvångsarbeten av alla slag, som de läto dem utföra
15 And the king of Egypt spoke to the midwives of the Hebrews: of whom one was called Sephora, the other Phua,
Och konungen i Egypten talade till de hebreiska kvinnor -- den ena hette Sifra, den andra Pua -- som hjälpte barnaföderskorna,
16 Commanding them: When you shall do the office of midwives to the Hebrew women, and the time of delivery is come: if it be a man child, kill it: if a woman, keep it alive.
han sade: "När I förlösen de hebreiska kvinnorna, så sen efter, då de föda: om det är ett gossebarn, så döden det; är det ett flickebarn, så må det leva."
17 But the midwives feared God, and did not do as the king of Egypt had commanded, but saved the men children.
Men hjälpkvinnorna fruktade Gud och gjorde icke såsom konungen i Egypten hade sagt till dem, utan läto barnen leva.
18 And the king called for them and said: What is that you meant to do, that you would save the men children?
Då kallade konungen i Egypten hjälpkvinnorna till sig och sade till dem: "Varför gören I så och låten barnen leva?"
19 They answered: The Hebrew women are not as the Egyptian women: for they themselves are skillful in the office of a midwife; and they are delivered before we come to them.
Hjälpkvinnorna svarade Farao: "De hebreiska kvinnorna äro icke såsom de egyptiska. De äro kraftigare; förrän hjälpkvinnan kommer till dem, hava de fött."
20 Therefore God dealt well with the midwives: and the people multiplied and grew exceedingly strong.
Och Gud lät det gå väl för hjälpkvinnorna; och folket förökade sig och blev mycket talrikt.
21 And because the midwives feared God, he built them houses.
Eftersom hjälpkvinnorna fruktade Gud, lät han deras hus förkovras.
22 Pharao therefore charged all his people, saying: Whatsoever shall be born of the male sex, ye shall cast into the river: whatsoever of the female, ye shall save alive.
Då bjöd Farao allt sitt folk och sade: "Alla nyfödda gossebarn- skolen I kasta i Nilfloden, men all flickebarn mån I låta leva."