1 Chronicles 14
1 And Hiram king of Tyre sent messengers to David, and cedar trees, and masons, and carpenters, to build him a house.
Och Hiram, konungen i Tyrus, skickade sändebud till David med cederträ, därjämte ock murare och timmermän, för att de skulle bygga honom ett hus.
2 And David perceived that the Lord had confirmed him king over Israel, and that his kingdom was exalted over his people Israel.
Och David märkte att HERREN hade befäst honom såsom konung över Israel; ty han hade låtit hans rike bliva övermåttan upphöjt, för sitt folk Israels skull.
3 And David took other wives in Jerusalem: and he beget sons, and daughters.
Och David tog sig ännu flera hustrur i Jerusalem, och David födde ännu flera söner och döttrar.
4 Now these are the names of them that were born to him in Jerusalem: Samua, and Sobad, Nathan, and Solomon,
Dessa äro namnen på de söner som han fick i Jerusalem: Sammua, Sobab, Natan, Salomo,
5 Jebahar, and Elisua, and Eliphalet,
Jibhar, Elisua, Elpelet,
6 And Noga, and Napheg, and Japhia,
Noga, Nefeg, Jafia,
7 Elisama. and Baaliada, and Eliphalet.
Elisama, Beeljada och Elifelet.
8 And the Philistines hearing that David was anointed king over all Israel, went all up to seek him: and David heard of it, and went out against them.
Men när filistéerna hörde att David hade blivit smord till konung över hela Israel, drogo de allasammans upp för att fånga David. När David hörde detta, drog han ut mot dem.
9 And the Philistines came and spread themselves in the vale of Raphaim.
Då nu filistéerna hade fallit in i Refaimsdalen och där företogo plundringståg,
10 And David consulted the Lord, saying: Shall I go up against the Philistines, and wilt thou deliver them into my hand? And the Lord said to him: Go up, and I will deliver them into thy hand.
frågade David Gud: "Skall jag draga upp mot filistéerna? Vill du då giva dem i min hand?" HERREN svarade honom: "Drag upp; jag vill giva dem i din hand."
11 And when they were come to Baalpharasim, David defeated them there, and he said: God hath divided my enemies by my hand, as waters are divided: and therefore the name of that place was called Baalpharasim.
Och de drogo upp till Baal-Perasim, och där slog David dem. Då sade David: "Gud har brutit ned mina fiender genom min hand, likasom en vattenflod bryter ned." Därav fick det stället namnet Baal-Perasim.
12 And they left there their gods, and David commanded that they should be burnt.
De lämnade där efter sig sina gudar; och David befallde att dessa skulle brännas upp i eld.
13 Another time also the Philistines made an irruption, and spread themselves abroad in the valley.
Men filistéerna företogo ännu en gång plundringståg i dalen.
14 And David consulted God again, and God said to him: Go not up after them, turn away from them, and come upon them over against the pear trees.
När David då åter frågade Gud, svarade Gud honom: "Du skall icke draga upp efter dem; du må kringgå dem på en omväg, så att du kommer över dem från det håll där bakaträden stå.
15 And when thou shalt hear the sound of one going in the tops of the pear trees, then shalt thou go out to battle. For God is gone out before thee to strike the army of the Philistines.
Så snart du sedan hör ljudet av steg i bakaträdens toppar, drag då ut till strid, ty då har Gud dragit ut framför dig till att slå filistéernas här."
16 And David did as God had commanded him, and defeated the army of the Philistines, slaying them from Gabaon to Gazera.
David gjorde såsom Gud hade bjudit honom; och de slogo filistéernas här och förföljde dem från Gibeon ända till Geser.
17 And the name of David became famous in all countries, and the Lord made all nations fear him.
Och ryktet om David gick ut i alla länder, och HERREN lät fruktan för honom komma över alla folk.
