Song of Solomon 1
1 The song of songs, which is Solomon's.
Salomos Höga Visa.
2 Let him kiss me with the kisses of his mouth; For thy love is better than wine.
Han kysse mig med sins muns kyssande; ty din bröst äro ljufligare än vin;
3 Thine ointments savour sweetly; Thy name is an ointment poured forth: Therefore do the virgins love thee.
Att man må lukta din goda salvo; ditt Namn är en utgjuten salva; derföre hafva pigorna dig kär.
4 Draw me, we will run after thee! — The king hath brought me into his chambers — We will be glad and rejoice in thee, We will remember thy love more than wine. They love thee uprightly.
Drag mig efter dig, så löpe vi; Konungen förde mig in uti sin kammar: Vi fröjde oss, och äre glade öfver dig; vi tänke uppå din bröst mer än uppå vin; de fromme älska dig.
5 I am black, but comely, daughters of Jerusalem, As the tents of Kedar, As the curtains of Solomon.
Jag är svart, men ganska täck, I Jerusalems döttrar, såsom Kedars hyddor, såsom Salomos tapeter.
6 Look not upon me, because I am black; Because the sun hath looked upon me. My mother's children were angry with me: They made me keeper of the vineyards; Mine own vineyard have I not kept.
Ser icke derefter, att jag så svart är; ty solen hafver bränt mig; mins moders barn vredgas emot mig. Man hafver satt mig till vingårdsvaktersko; men min vingård, den jag hade, bevarade jag icke.
7 Tell me, thou whom my soul loveth, Where thou feedest [thy flock], Where thou makest it to rest at noon; For why should I be as one veiled Beside the flocks of thy companions?
Säg mig du, den min själ älskar, hvar du beter, hvar du hvilar om middagen; att jag icke skall gå hit och dit, till dina stallbröders hjordar.
8 If thou know not, thou fairest among women, Go thy way forth by the footsteps of the flock, And feed thy kids beside the shepherds' booths.
Känner du dig icke, du dägeligasta ibland qvinnor, så gack uppå fårens fotspår, och bet din kid vid herdahusen.
9 I compare thee, my love, To a steed in Pharaoh's chariots.
Jag liknar dig, min kära, vid mitt resigtyg, vid Pharaos vagnar.
10 Thy cheeks are comely with bead-rows, Thy neck with ornamental chains.
Dina kinder stå ljufliga i spann, och din hals i kedjo.
11 We will make thee bead-rows of gold With studs of silver.
Vi vilje göra dig gyldene spann med silfdoppor.
12 While the king is at his table, My spikenard sendeth forth its fragrance.
Då Konungen vände sig hit, gaf min nardus sina lukt.
13 A bundle of myrrh is my beloved unto me; He shall pass the night between my breasts.
Min vän är mig ett knippe af myrrham, det emellan min bröst hänger.
14 My beloved is unto me a cluster of henna-flowers In the vineyards of Engedi.
Min vän är mig en drufva Copher, uti de vingårdar i EnGedi.
15 Behold, thou art fair, my love; Behold, thou art fair: thine eyes are doves.
Si, min kära, du äst dägelig; dägelig äst du, din ögon äro såsom dufvoögon.
16 Behold, thou art fair, my beloved, yea, pleasant; Also our bed is green.
Si, min vän, du äst dägelig och ljuflig; vår säng grönskas.
17 The beams of our houses are cedars, Our rafters are cypresses.
Vår hus bjelkar äro cedreträ; våre sparrar äro cypress.
