Psalms 90
1 A Prayer of Moses, the man of God. Lord, thou hast been our dwelling-place in all generations.
En bön Mose dens Guds mansens. Herre, du äst vår tillflykt, ifrå slägte till slägte.
2 Before the mountains were brought forth, and thou hadst formed the earth and the world, even from eternity to eternity thou art God.
Förr än bergen vordo, och jorden och verlden skapade blefvo, äst du Gud, af evighet till evighet;
3 Thou makest [mortal] man to return to dust, and sayest, Return, children of men.
Du som låter menniskorna dö, och säger: Kommer igen, I menniskors barn.
4 For a thousand years, in thy sight, are as yesterday when it is past, and [as] a watch in the night.
Ty tusende år äro för dig såsom den dag i går framgick, och såsom en nattväkt.
5 Thou carriest them away as with a flood; they are [as] a sleep: in the morning they are like grass [that] groweth up:
Du låter dem gå sin kos såsom en ström; och äro såsom en sömn; likasom gräs, det dock snarliga förvissnar;
6 In the morning it flourisheth and groweth up; in the evening it is cut down and withereth.
Det der bittida blomstras, och snart vissnar; och på aftonen afhugget varder, och förtorkas.
7 For we are consumed by thine anger, and by thy fury are we troubled.
Det gör din vrede, att vi så förgås, och din grymhet, att vi så hasteliga hädan måste.
8 Thou hast set our iniquities before thee, our secret [sins] in the light of thy countenance.
Ty våra missgerningar sätter du för dig, våra okända synder i ljuset för ditt ansigte.
9 For all our days pass away in thy wrath: we spend our years as a [passing] thought.
Derföre gå alle våre dagar sin kos genom dina vrede; vi lykte vår år såsom ett tal.
10 The days of our years are threescore years and ten; and if, by reason of strength, they be fourscore years, yet their pride is labour and vanity, for it is soon cut off, and we fly away.
Vårt lif varar sjutio år, åt högsta åttatio år; och då det bäst varit; hafver, så hafver det möda och arbete varit; ty det går snart sin kos, lika som vi flöge bort.
11 Who knoweth the power of thine anger? and thy wrath according to the fear of thee?
Men ho tror det, att du så svårliga vredgas? Och ho fruktar sig för sådana dine grymhet?
12 So teach [us] to number our days, that we may acquire a wise heart.
Lär oss betänka, att vi dö måste, på det vi måge förståndige varda.
13 Return, Jehovah: how long? and let it repent thee concerning thy servants.
Herre, vänd dig dock till oss igen, och var dinom tjenarom nådelig.
14 Satisfy us early with thy loving-kindness; that we may sing for joy and be glad all our days.
Uppfyll oss bittida med dine nåd; så vilje vi fröjdas, och glade vara i våra lifsdagar.
15 Make us glad according to the days [wherein] thou hast afflicted us, according to the years [wherein] we have seen evil.
Gläd oss igen, efter det du oss så länge plågat hafver, efter det vi så länge olycko lidit hafve.
16 Let thy work appear unto thy servants, and thy majesty unto their sons.
Bete dinom tjenarom dina gerningar, och dina äro deras barnom.
17 And let the beauty of Jehovah our God be upon us; and establish thou the work of our hands upon us: yea, the work of our hands, establish thou it.
Och Herren, vår Gud, vare oss blid, och främje våra händers verk med oss; ja våra händers verk främje han.
