< Psalms 66 >
1 To the chief Musician. A Song: a Psalm. Shout aloud unto God, all the earth:
En Psalmvisa, till att föresjunga. Fröjdens Gudi, all land.
2 Sing forth the glory of his name, make his praise glorious;
Lofsjunger, till att ära hans Namn; priser honom härliga.
3 Say unto God, How terrible are thy works! because of the greatness of thy strength, thine enemies come cringing unto thee.
Säger till Gud: Huru underliga äro dina gerningar! Dinom fiendom skall fela för dine stora magt.
4 All the earth shall worship thee, and sing psalms unto thee: they shall sing forth thy name. (Selah)
All land tillbedje dig, och lofsjunge dig; lofsjunge dino Namne. (Sela)
5 Come and see the works of God: he is terrible in [his] doings toward the children of men.
Kommer och ser uppå Guds verk; den så underlig är i sina gerningar, ibland menniskors barn.
6 He turned the sea into dry [land]; they went through the river on foot: there did we rejoice in him.
Han förvandlar hafvet uti det torra, så att man till fot öfver vattnet går. Dess fröjde vi oss i honom.
7 He ruleth by his power for ever; his eyes observe the nations: let not the rebellious exalt themselves. (Selah)
Han är rådandes med sine kraft evinnerliga; hans ögon skåda på folken. De affällige skola icke kunna upphäfva sig. (Sela)
8 Bless our God, ye peoples, and make the voice of his praise to be heard;
Lofver, I folk, vår Gud; låter hans lof vidt hördt varda;
9 Who hath set our soul in life, and suffereth not our feet to be moved.
Den våra själ vid lif behåller, och låter våra fötter icke slinta.
10 For thou, O God, hast proved us: thou hast tried us, as silver is tried.
Ty, Gud, du hafver försökt oss, och pröfvat oss, såsom silfver pröfvadt varder.
11 Thou broughtest us into a net, thou didst lay a heavy burden upon our loins;
Du hafver fört oss uti häktelse; du hafver lagt en tunga på våra länder.
12 Thou didst cause men to ride over our head; we went through fire and through water: but thou hast brought us out into abundance.
Du hafver låtit komma menniskor öfver vårt hufvud. Vi äre komne i eld och i vatten; men du hafver utfört oss, och vederqvickt oss.
13 I will go into thy house with burnt-offerings; I will perform my vows to thee,
Derföre vill jag med bränneoffer gå in uti ditt hus, och betala dig mina löften;
14 Which my lips have uttered, and my mouth hath spoken, when I was in trouble.
Såsom jag mina läppar upplåtit hafver, och min mun talat hafver, i mine nöd.
15 I will offer up unto thee burnt-offerings of fatted beasts, with the incense of rams; I will offer bullocks with goats. (Selah)
Jag vill göra dig fet bränneoffer af brändom vädrom; jag vill offra oxar och bockar. (Sela)
16 Come, hear, all ye that fear God, and I will declare what he hath done for my soul.
Kommer hit, hörer till, alle I som Gud frukten; jag vill förtälja, hvad han mine själ gjort hafver.
17 I called unto him with my mouth, and he was extolled with my tongue.
Till honom ropade jag med min mun, och prisade honom med mine tungo.
18 Had I regarded iniquity in my heart, the Lord would not hear.
Om jag något orätt förehade i mitt hjerta, så, vorde Herren mig ej hörandes.
19 But God hath heard; he hath attended to the voice of my prayer.
Derföre hörer mig Gud, och aktar uppå min bön.
20 Blessed be God, who hath not turned away my prayer, nor his loving-kindness from me!
Lofvad vare Gud, den mina bön icke förkastar, eller vänder sina godhet ifrå mig.