Psalms 62
1 To the chief Musician. On Jeduthun. A Psalm of David. Upon God alone doth my soul rest peacefully; from him is my salvation.
En Psalm Davids, för Jeduthun, till att föresjunga. Min själ väntar allenast i stillhet efter Gud, den mig hjelper.
2 He only is my rock and my salvation; my high fortress: I shall not be greatly moved.
Ty han är min tröst, min hjelp, mitt beskärm; att intet ondt skall omstörta mig, ehuru stort det ock är.
3 How long will ye assail a man; will ye [seek], all of you, to break him down as a bowing wall or a tottering fence?
Huru länge gån I så alle enom efter; att I mågen dräpa honom, såsom en lutande vägg, och en remnad mur?
4 They only consult to thrust [him] down from his excellency; they delight in lies; they bless with their mouth, but in their inward part they curse. (Selah)
De tänka allenast, huru de måga förtrycka honom; vinnlägga sig om lögn, gifva god ord; men i hjertana banna de. (Sela)
5 Upon God alone, O my soul, rest peacefully; for my expectation is from him.
Men min själ väntar allenast efter Gud; ty han är mitt hopp.
6 He only is my rock and my salvation; my high fortress: I shall not be moved.
Han är min tröst, min hjelp, och mitt beskärm, att jag icke faller.
7 With God is my salvation and my glory; the rock of my strength, my refuge is in God.
När Gudi är min salighet, min ära, mins starkhets klippa; mitt hopp är till Gud.
8 Confide in him at all times, ye people; pour out your heart before him: God is our refuge. (Selah)
Hoppens uppå honom alltid; I folk, utgjuter edor hjerta för honom. Gud är vårt hopp. (Sela)
9 Men of low degree are only vanity; men of high degree, a lie: laid in the balance, they go up together [lighter] than vanity.
Men menniskorna äro dock ju intet; de myndige fela ock. De väga mindre än intet, så månge som de äro.
10 Put not confidence in oppression, and become not vain in robbery; if wealth increase, set not your heart upon it.
Förlåter eder icke uppå orätt och öfvervåld; håller eder icke till sådant, det intet värdt är. Faller eder rikedom till, så lägger icke hjertat deruppå.
11 Once hath God spoken, twice have I heard this, that strength [belongeth] unto God.
Gud hafver ett ord talat; det hafver jag ofta hört, att Gud allena mägtig är.
12 And unto thee, O Lord, [belongeth] loving-kindness; for thou renderest to every man according to his work.
Och du, Herre, äst nådelig; och lönar hvarjom och enom såsom han förtjenar.
