Psalms 49
1 To the chief Musician. Of the sons of Korah. A Psalm. Hear this, all ye peoples; give ear, all inhabitants of the world:
En Psalm, till att föresjunga, Korah barnas. Hörer till, all folk; akter häruppå, alle I, som på denna tid lefven;
2 Both men of low and men of high degree, rich and poor alike.
Både den menige man och herrar, både rike och fattige; den ene med den andra.
3 My mouth shall speak wisdom, and the meditation of my heart shall be of understanding:
Min mun skall tala vishet, och mitt hjerta förstånd.
4 I will incline mine ear to a parable, I will open my riddle upon the harp.
Vi vilje ett godt ordspråk höra, och en skön dikt på harpo spela.
5 Wherefore should I fear in the days of adversity, [when] the iniquity of my supplanters encompasseth me? —
Hvi skulle jag frukta mig i de onda dagar, när mina förtryckares ondska omfattar mig?
6 They depend upon their wealth, and boast themselves in the abundance of their riches. ...
Hvilke sig förlåta uppå sitt gods, och trotsa uppå sina stora rikedomar.
7 None can by any means redeem his brother, nor give to God a ransom for him,
Kan dock en broder ingen förlösa, eller Gudi någon försona;
8 (For the redemption of their soul is costly, and must be given up for ever, )
Ty det kostar för mycket att förlösa deras själ; så att han måste låta det bestå evinnerliga;
9 That he should still live perpetually, [and] not see corruption.
Om han ock än länge lefver, och grafvena icke ser.
10 For he seeth that wise men die; all alike, the fool and the brutish perish, and they leave their wealth to others.
Ty man skall se, att sådana vise dock dö, så väl som de dårar och galne förgås, och måste låta sitt gods androm.
11 Their inward thought is, that their houses are for ever, their dwelling-places from generation to generation: they call the lands after their own names.
Med deras tankar står det alltså: Deras hus vara förutan ända, deras boningar blifva ifrå slägte till slägte, och de hafva stora äro på jordene.
12 Nevertheless, man being in honour abideth not: he is like the beasts that perish.
Likväl kunna de icke blifva i sådana värdighet; utan måste hädan såsom fä.
13 This their way is their folly, yet they that come after them delight in their sayings. (Selah)
Denna deras handel är allsamman galenskap; likväl lofva det deras efterkommande med sin mun. (Sela)
14 Like sheep are they laid in Sheol: Death feedeth on them; and the upright shall have dominion over them in the morning; and their comeliness shall be for Sheol to consume, that there be no habitation for them. (Sheol h7585)
De ligga i helvete såsom får, döden gnager dem; men de fromme skola hasteliga få råda öfver dem, och deras trotsan måste förgås; uti helvete måste de blifva. (Sheol h7585)
15 But God will redeem my soul from the power of Sheol: for he will receive me. (Selah) (Sheol h7585)
Men Gud skall förlösa mina själ utu helvetes våld; ty han hafver upptagit mig. (Sela) (Sheol h7585)
16 Be not afraid when a man becometh rich, when the glory of his house is increased:
Sköt der intet om, när en rik varder, om hans huses härlighet stor varder;
17 For when he dieth, he shall carry nothing away; his glory shall not descend after him.
Ty han skall i sin dödstid intet med sig taga, och hans härlighet far intet efter honom;
18 Though he blessed his soul in his lifetime, — and men will praise thee when thou doest well to thyself, —
Utan han tröstar på detta goda lefvandet, och prisar det, när en gör sig goda dagar.
19 It shall go to the generation of his fathers: they shall never see light.
Så fara de efter sina fäder, och få aldrig se ljuset.
20 Man that is in honour, and understandeth not, is like the beasts that perish.
Korteliga: När en menniska är i värdighet, och hafver icke förstånd, så far hon hädan såsom fä.
