Psalms 146

1 Hallelujah! Praise Jehovah, O my soul.

Halleluja. Lofva Herran, min själ.

2 As long as I live will I praise Jehovah; I will sing psalms unto my God while I have my being.

Jag vill lofva Herran, så länge jag lefver, och lofsjunga minom Gud, så länge jag här är.

3 Put not confidence in nobles, in a son of man, in whom there is no salvation.

Förlåter eder icke uppå Förstar; de äro menniskor, de kunna intet hjelpa.

4 His breath goeth forth, he returneth to his earth; in that very day his purposes perish.

Ty menniskones ande måste sin väg, och hon måste åter till jord varda; då äro förtappade alle hennes anslag.

5 Blessed is he who hath the God of Jacob for his help, whose hope is in Jehovah his God,

Säll är den, hvilkens hjelp Jacobs Gud är; hvilkens hopp på Herran hans Gud står;

6 Who made the heavens and the earth, the sea and all that is therein; who keepeth truth for ever;

Den himmelen, jordena, hafvet och allt det derinne är, gjort hafver; den tro håller evinnerliga;

7 Who executeth judgment for the oppressed, who giveth bread to the hungry. Jehovah looseth the prisoners;

Den rätt skaffar dem som våld lida: den de hungroga spisar. Herren löser de fångna.

8 Jehovah openeth [the eyes of] the blind; Jehovah raiseth up them that are bowed down; Jehovah loveth the righteous;

Herren gör de blinda seende; Herren upprättar de som nederslagne äro; Herren älskar de rättfärdiga.

9 Jehovah preserveth the strangers; he lifteth up the fatherless and the widow; but the way of the wicked doth he subvert.

Herren bevarar de främlingar och faderlösa, och uppehåller enkorna, och tillbakavänder de ogudaktigas väg.

10 Jehovah will reign for ever, [even] thy God, O Zion, from generation to generation. Hallelujah!

Herren är Konung evinnerliga, din Gud, Zion, förutan ända. Halleluja.