Psalms 141
1 A Psalm of David. Jehovah, I have called upon thee: make haste unto me; give ear unto my voice, when I call unto thee.
En psalm av David. HERRE, jag ropar till dig, skynda till mig; lyssna till min röst, då jag nu ropar till dig.
2 Let my prayer be set forth before thee as incense, the lifting up of my hands as the evening oblation.
Min bön gälle inför dig såsom ett rökoffer, mina händers upplyftande såsom ett aftonoffer.
3 Set a watch, O Jehovah, before my mouth; keep the door of my lips.
Sätt, o HERRE, en vakt för min mun, bevaka mina läppars dörr.
4 Incline not my heart to any evil thing, to practise deeds of wickedness with men that are workers of iniquity; and let me not eat of their dainties.
Låt icke mitt hjärta vika av till något ont, till att öva ogudaktighetens gärningar tillsammans med män som göra vad orätt är; av deras läckerheter vill jag icke äta.
5 Let the righteous smite me, it is kindness; and let him reprove me, it is an excellent oil which my head shall not refuse: for yet my prayer also is [for them] in their calamities.
Må den rättfärdige slå mig i kärlek och straffa mig; det är såsom olja på huvudet, och mitt huvud skall icke försmå det. Ty ännu en tid, så skall min bön uppfyllas, genom att det går dem illa;
6 When their judges are thrown down from the rocks, they shall hear my words, for they are sweet.
deras ledare skola störtas ned utför klippan, och man skall då höra att mina ord äro ljuvliga.
7 Our bones are scattered at the mouth of Sheol, as when one cutteth and cleaveth [wood] upon the earth. (Sheol h7585)
Såsom när man har plöjt och ristat upp jorden, så ligga våra ben kringströdda vid dödsrikets rand. (Sheol h7585)
8 For unto thee, Jehovah, Lord, are mine eyes; in thee do I trust: leave not my soul destitute.
Ja, till dig, HERRE, Herre, se mina ögon; till dig tager jag min tillflykt, förkasta icke min själ.
9 Keep me from the snare which they have laid for me, and from the traps of the workers of iniquity.
Bevara mig för de snaror som de lägga ut på min väg och för ogärningsmännens giller.
10 Let the wicked fall into their own nets, whilst that I withal pass over.
De ogudaktiga falle i sina egna garn, medan jag går oskadd förbi.
