< Psalms 12 >
1 To the chief Musician. Upon Sheminith. A Psalm of David. Save, Jehovah, for the godly man is gone; for the faithful have failed from among the children of men.
För sångmästaren, till Seminít; en psalm av David. Fräls, HERRE; ty de fromma äro borta, de trogna äro försvunna ifrån människors barn.
2 They speak falsehood every one with his neighbour: [with] flattering lip, with a double heart, do they speak.
De tala lögn, den ene med den andre; med hala läppar tala de, och med dubbelt hjärta.
3 Jehovah will cut off all flattering lips, the tongue that speaketh proud things,
HERREN utrote alla hala läppar, den tunga som talar stora ord,
4 Who have said, With our tongue will we prevail, our lips are our own: who [is] lord over us?
dem som säga: "Genom vår tunga äro vi starka, våra läppar stå oss bi; vem är herre över oss?"
5 Because of the oppression of the afflicted, because of the sighing of the needy, now will I arise, saith Jehovah, I will set [him] in safety, at whom they puff.
"Eftersom de arma lida övervåld och de fattiga klaga, vill jag nu stå upp", säger HERREN; "jag vill skaffa frälsning åt den som längtar därefter."
6 The words of Jehovah are pure words, silver tried in the furnace of earth, purified seven times.
HERRENS tal är ett rent tal, likt silver som rinner ned mot jorden, luttrat i degeln, renat sju gånger.
7 Thou, Jehovah, wilt keep them, thou wilt preserve them from this generation for ever.
Du, HERRE, skall bevara dem, du skall beskydda dem för detta släkte evinnerligen.
8 The wicked walk about on every side, when vileness is exalted among the children of men.
Ty runt omkring dem vandra de ogudaktiga, då nu uselheten är rådande bland människors barn.