< Psalms 12 >
1 To the chief Musician. Upon Sheminith. A Psalm of David. Save, Jehovah, for the godly man is gone; for the faithful have failed from among the children of men.
En Psalm Davids, till att föresjunga på åtta stränger. Hjelp, Herre; de helige äro förminskade; och de trogne äro få ibland menniskors barn.
2 They speak falsehood every one with his neighbour: [with] flattering lip, with a double heart, do they speak.
Den ene talar med den andra onyttig ting; och skrymta, och lära utaf oens hjerta.
3 Jehovah will cut off all flattering lips, the tongue that speaketh proud things,
Herren utrote allt skrymteri och de tungo, som stor ord talar;
4 Who have said, With our tongue will we prevail, our lips are our own: who [is] lord over us?
De der säga: Vår tunga skall hafva öfverhandena; oss bör tala; ho är vår herre?
5 Because of the oppression of the afflicted, because of the sighing of the needy, now will I arise, saith Jehovah, I will set [him] in safety, at whom they puff.
Efter nu de elände förtryckte varda, och de fattige sucka, vill jag upp, säger Herren; jag vill skaffa en hjelp, att man frimodeliga lära skall.
6 The words of Jehovah are pure words, silver tried in the furnace of earth, purified seven times.
Herrans tal är klart, såsom genomluttradt silfver i enom lerdegel, bepröfvadt sju resor.
7 Thou, Jehovah, wilt keep them, thou wilt preserve them from this generation for ever.
Du Herre, bevara dem, och förvara oss för detta slägtet, till evig tid.
8 The wicked walk about on every side, when vileness is exalted among the children of men.
Ty det varder allestäds fullt med ogudaktiga, der sådana löst folk ibland menniskorna rådande är.