Proverbs 9
1 Wisdom hath built her house, she hath hewn out her seven pillars;
Visheten byggde sitt hus, och högg sju pelare;
2 she hath slaughtered her cattle, she hath mingled her wine, she hath also prepared her table;
Och slagtade sin boskap, skänkte sitt vin, och tillredde sitt bord;
3 she hath sent forth her maidens: she crieth upon the summits of the high places of the city,
Och sände sina tjenarinnor ut, till att bjuda upp på stadsens palats:
4 Whoso is simple, let him turn in hither. To him that is void of understanding, she saith,
Den fåkunnig är, han komme hit; och till de dårar sade hon:
5 Come, eat ye of my bread, and drink of the wine that I have mingled.
Kommer, äter af mitt bröd, och dricker af vinet, som jag skänker;
6 Forsake follies and live, and go in the way of intelligence.
Öfvergifver det galna väsendet, så fån I lefva; och går på förståndsens väg.
7 He that instructeth a scorner getteth to himself shame; and he that reproveth a wicked [man] [getteth] to himself a blot.
Hvilken som tuktar bespottaren, han får skam igen; och den som straffar en ogudaktigan, han varder försmädad.
8 Reprove not a scorner, lest he hate thee; reprove a wise [man], and he will love thee.
Straffa bespottaren intet, att han icke hatar dig; straffa den visa, han skall älska dig.
9 Impart to a wise [man], and he will become yet wiser; teach a righteous [man], and he will increase learning.
Gif dem visa, så skall han ännu visare varda; lär den rättfärdiga, så växer han till i lärdom.
10 The fear of Jehovah is the beginning of wisdom; and the knowledge of the Holy is intelligence.
Vishetenes begynnelse är Herrans fruktan, och förstånd lärer hvad heligt är;
11 For by me thy days shall be multiplied, and years of life shall be added to thee.
Ty igenom mig skola dine dagar månge varda, och dins lifs år dig flere varda.
12 If thou art wise, thou shalt be wise for thyself; and if thou scornest, thou alone shalt bear it.
Äst du vis, så äst du dig vis; äst du en bespottare, så måste du umgälla det allena.
13 The foolish woman is clamorous; she is stupid, and knoweth nothing.
Men en galen ostadig qvinna, full med sqvaller, och fåvitsk;
14 And she sitteth at the entry of her house, on a seat in the high places of the city,
Sitter i sins hus dörr, på en stol, högt uppe i stadenom;
15 to call passers-by who go right on their ways:
Till att bjuda alla de der framom gå, och rättelliga vandra på sinom vägom:
16 Whoso is simple, let him turn in hither. And to him that is void of understanding she saith,
Den der fåkunnig är, han komme hit. Och till de dårar säger hon:
17 Stolen waters are sweet, and the bread of secrecy is pleasant.
Stulet vatten är sött, och fördoldt bröd är lustigt.
