< Proverbs 30 >
1 The words of Agur the son of Jakeh; the prophecy uttered by the man unto Ithiel, [even] unto Ithiel and Ucal:
Detta är Agurs, Jake sons, ord, lära och tal; dens mansens, till Ithiel, ja till Ithiel och Uchal.
2 Truly I am more stupid than any one; and I have not a man's intelligence.
Ty jag är den aldragalnaste, och menniskors förstånd är icke när mig.
3 I have neither learned wisdom, nor have I the knowledge of the Holy.
Jag hafver icke lärt vishet; och hvad heligt är, vet jag icke.
4 Who hath ascended up into the heavens, and descended? Who hath gathered the wind in his fists? Who hath bound the waters in a mantle? Who hath established all the ends of the earth? What is his name, and what is his son's name, if thou knowest?
Hvilken far upp till himmelen, och neder? Ho fattar vädret i sina händer? Ho binder vattnet uti ett kläde? Ho hafver stadfäst alla verldenes ändar? Huru heter han? Och huru heter hans Son? Vetst du det?
5 Every word of God is pure: he is a shield unto them that put their trust in him.
All Guds ord äro genomluttrad, och äro en sköld dem som tro uppå honom.
6 Add thou not unto his words, lest he reprove thee, and thou be found a liar.
Lägg intet till hans ord, att han icke skall straffa dig, och du varder lögnaktig funnen.
7 Two things do I ask of thee; deny me [them] not before I die:
Tu ting bedes jag af dig, att du dock icke ville neka mig dem, förr än jag dör:
8 Remove far from me vanity and lies; give me neither poverty nor riches; feed me with the bread of my daily need:
Afguderi och lögn låt vara långt ifrå mig; fattigdom och rikedom gif mig icke, men låt mig min afskilda del af spis få.
9 lest I be full and deny [thee], and say, Who is Jehovah? or lest I be poor and steal, and outrage the name of my God.
Jag måtte eljest, om jag alltför mätt vorde, neka och säga: Ho är Herren? eller, om jag alltför fattig vorde, måtte stjäla, och förtaga mig på mins Guds Namn.
10 Speak not too much about a servant to his master, lest he curse thee, and thou be held guilty.
Förråd icke tjenaren för hans herra, att han icke bannar dig, och du kommer i skuld.
11 There is a generation that curseth their father, and doth not bless their mother;
Det är ett slägte, som banna sin fader, och icke välsigna sina moder;
12 there is a generation that are pure in their own eyes, yet are not washed from their filthiness;
Ett slägte, som sig tycker rent vara, och äro dock icke ifrå sinom träck rene tvagne;
13 there is a generation, — how lofty are their eyes, how their eyelids are lifted up!
Ett slägte, som sin ögon högt upphäfva, och sin ögnahvarf högt upphålla;
14 — a generation whose teeth are swords, and their jaw-teeth knives, to devour the afflicted from off the earth, and the needy from [among] men.
Ett slägte, som hafver svärd för tänder, hvilke med sina oxlatänder uppfräta och förtära de elända i landena, och de fattiga ibland menniskorna.
15 The leech hath two daughters: Give, give. There are three [things] never satisfied; four which say not, It is enough:
Iglen har två döttrar: Bär hit, Bär hit. Tre ting stå icke till att mätta, och det fjerde säger icke: Det är nog:
16 — Sheol, and the barren womb; the earth which is not filled with water, and the fire which saith not, It is enough. (Sheol )
Helvetet, en ofruktsam qvinnos lif; jorden varder icke af vattnet mätt; och elden säger icke: Det är nog. (Sheol )
17 The eye that mocketh at a father, and despiseth to obey a mother, the ravens of the valley shall pick it out, and the young eagles shall eat it.
Ett öga, som bespottar fadren, och försmår att lyda modrene, det måste korparna vid bäcken uthugga, och de unga örnar uppfräta.
18 There are three [things] too wonderful for me, and four that I know not:
Tre ting äro mig förunderlige, och det fjerde vet jag icke:
19 The way of an eagle in the heavens, the way of a serpent upon a rock, the way of a ship in the midst of the sea, and the way of a man with a maid.
Örnens väg i vädret; ormens väg på hälleberget; skeppets väg midt i hafvet; och ens mans väg till ena pigo.
20 Such is the way of an adulterous woman: she eateth, and wipeth her mouth, and saith, I have done no wickedness.
Alltså är horkonones väg; hon uppsluker, och stryker sig om munnen, och säger: Jag hafver intet illa gjort.
21 Under three [things] the earth is disquieted, and under four it cannot bear up:
Ett land varder igenom tre ting oroligit, och det fjerde kan det icke fördiaga:
22 Under a servant when he reigneth, and a churl when he is filled with meat;
En tjenare, då han Konung varder; en dåre, då han alltför mätt är;
23 under an odious [woman] when she is married, and a handmaid when she is heir to her mistress.
En vanartig, då hon gift varder; och en tjenarinna, då hon sina frues artving varder.
24 There are four [things] little upon the earth, and they are exceeding wise:
Fyra äro små ting på jordene, och klokare än de vise:
25 The ants, a people not strong, yet they provide their food in the summer;
Myrorna, ett svagt folk, likväl skaffa de om sommaren sin spis;
26 the rock-badgers are but a feeble folk, yet they make their house in the cliff;
Kuniler, ett svagt folk, likväl göra de sitt hus i bergsklippomen;
27 the locusts have no king, yet they go forth all of them by bands;
Gräshoppor hafva ingen Konung, likväl draga de ut med hela hopar;
28 thou takest hold of the lizard with the hands, yet is she in kings' palaces.
Spindelen virkar med sina händer, och är i Konungapalats.
29 There are three [things] which have a stately step, and four are comely in going:
Tre ting hafva en skön gång, och det fjerde går väl:
30 The lion, mighty among beasts, which turneth not away for any;
Lejonet mägtigt ibland djuren, och vänder icke tillbaka för någrom;
31 a [horse] girt in the loins; or the he-goat; and a king, against whom none can rise up.
En vedehund med starka länder; och en vädur; och en Konung, dem ingen sig emotsätta tör.
32 If thou hast done foolishly in lifting up thyself, or if thou hast thought evil, [lay] the hand upon thy mouth.
Hafver du varit fåvitsk, och upphäfvit dig, och haft ondt för händer, så lägg handena på munnen.
33 For the pressing of milk bringeth forth butter, and the pressing of the nose bringeth forth blood; and the pressing of anger bringeth forth strife.
Då man mjölk kärnar, gör man der smör utaf; och den der näsona trycker, han tvingar der blod ut; och den der vrede uppväcker, han tvingar der träto ut.