Proverbs 26
1 As snow in summer, and as rain in harvest, so honour beseemeth not a fool.
Lika som snö om sommaren, och regn i andene, så höfves icke enom dåra ära.
2 As the sparrow for flitting about, as the swallow for flying, so a curse undeserved shall not come.
Lika som en fogel bortfar, och en svala flyger, alltså biter intet en oförtjent banna.
3 A whip for the horse, a bridle for the ass, and a rod for the back of fools.
Hästenom en gissel, och åsnanom ett betsel, och dåranom ett ris på ryggen.
4 Answer not a fool according to his folly, lest thou also be like unto him.
Svara icke dåranom efter hans dårskap, att du honom icke lik varder.
5 Answer a fool according to his folly, lest he be wise in his own eyes.
Men svara dåranom efter hans dårskap, att han icke skall låta sig tycka, att han är vis.
6 He that sendeth a message by the hand of a fool cutteth off [his own] feet, [and] drinketh damage.
Den ena sak genom ett galet bådskap beställer, han är såsom en halter på fötterna, och tager skada.
7 The legs of the lame hang loose; so is a proverb in the mouth of fools.
Såsom enom krympling står att dansa, alltså står enom dåra tala om vishet.
8 As a bag of gems in a stoneheap, so is he that giveth honour to a fool.
Den enom dåra äro tillägger, det är lika som man kastade en ädla sten uppå en stenrösjo.
9 [As] a thorn goeth up into the hand of a drunkard, so is a proverb in the mouth of fools.
Ett ordspråk uti ens dåras mun är såsom en törneqvist, den uti ens druckens mans hand stinger.
10 A master roughly worketh every one: he both hireth the fool and hireth passers-by.
En god mästare gör ett ting rätt; men den som en klåpare lejer, honom varder det förderfvadt.
11 As a dog turneth back to its vomit, [so] a fool repeateth his folly.
Såsom en hund uppäter sina spyor igen, alltså är en dåre som sin galenskap på nytt bedrifver.
12 Hast thou seen a man wise in his own eyes? There is more hope of a fool than of him.
När du en ser, som sig tycker vis vara, det är mera hopp uppå en dåra, än på honom.
13 The sluggard saith, There is a fierce lion in the way; a lion is in the midst of the streets!
Den late säger: Det är ett ungt lejon på vägenom, och ett lejon på gatone.
14 [As] the door turneth upon its hinges, so the sluggard upon his bed.
En later vänder sig i sängene, lika som en dörr på dörrajernen.
15 The sluggard burieth his hand in the dish: it wearieth him to bring it again to his mouth.
Den late gömmer sina hand i barmen, och det varder honom tungt, att han skall bära henne åt munnen.
16 A sluggard is wiser in his own eyes than seven [men] that answer discreetly.
En later tycker sig visare vara än sju, som seder lära.
17 He that passing by vexeth himself with strife belonging not to him, is [like] one that taketh a dog by the ears.
Den som framgår, och blandar sig uti annars kif, han är lika som en, den der drager en hund med öronen.
18 As a madman who casteth firebrands, arrows, and death,
Lika som en hemliga med skott och pilar skjuter, och dräper;
19 so is a man that deceiveth his neighbour, and saith, Am I not in sport?
Alltså gör en falsk menniska med sin nästa, och säger sedan: Det var mitt skämt.
20 Where no wood is, the fire goeth out; and where there is no talebearer, the contention ceaseth.
Då intet mer ved är, slocknar elden; och när klaffaren är borta, vänder trätan åter.
21 [As] coals for hot coals, and wood for fire, so is a contentious man to inflame strife.
Såsom kolen glöd, och veden eld, alltså kommer en trätosam man kif åstad.
22 The words of a talebearer are as dainty morsels, and they go down into the innermost parts of the belly.
Klaffarens ord äro såsom hugg, och de gå igenom hjertat.
23 Ardent lips, and a wicked heart, are [as] an earthen vessel overlaid with silver dross.
En förgiftig mun, och ondt hjerta, är såsom en lerpotta med silfslagg öfverdragen.
24 He that hateth dissembleth with his lips, but he layeth up deceit within him:
Fienden varder känd vid sitt tal, och när han nalkas, far han med falskhet.
25 when his voice is gracious, believe him not, for there are seven abominations in his heart.
Då han smeker med sitt mjuka tal, tro honom intet; ty sju styggelser äro uti hans hjerta.
26 Though [his] hatred is covered by dissimulation, his wickedness shall be made manifest in the congregation.
Den som hat hemliga håller, till att göra skada, hans ondska skall den meniga man uppenbar varda.
27 Whoso diggeth a pit shall fall therein; and he that rolleth a stone, it shall return upon him.
Den ena grop gör, han skall falla deruti; och den en sten välter, uppå honom skall han komma.
28 A lying tongue hateth those that are injured by it, and a flattering mouth worketh ruin.
En falsk tunga hatar den henne straffar, och en smeken mun kommer förderf åstad.
