Proverbs 25
1 These are also proverbs of Solomon, which the men of Hezekiah king of Judah transcribed.
Desse äro ock Salomos Ordspråk, hvilka här tillsatt hafva Hiskia män, Juda Konungs.
2 It is the glory of God to conceal a thing; but the glory of kings is to search out a thing.
Det är Guds ära ena sak fördölja; men Konungars ära är ena sak utransaka.
3 The heavens for height, and the earth for depth, and the heart of kings is unsearchable.
Himmelen är hög, och jorden djup; men Konungars hjerta är oransakeligit.
4 Take away the dross from the silver, and there cometh forth a vessel for the refiner:
Man kastar bort slagget ifrå silfret, så varder der ett rent käril utaf.
5 take away the wicked from before the king, and his throne shall be established in righteousness.
Man kastar ett ogudaktigt väsende bort ifrå Konungenom, så varder hans säte med rättfärdighet befäst.
6 Put not thyself forward in the presence of the king, and stand not in the place of the great;
Pråla icke för Konungenom, och träd icke fram der de store stå.
7 for better it is that it be said unto thee, Come up hither, than that thou shouldest be put lower in the presence of the prince whom thine eyes see.
Ty det är dig bättre, när man till dig säger: Gack hitupp; än att du skulle för Förstanom förnedrad varda, det din ögon se måste.
8 Go not forth hastily to strive, lest [thou know not] what to do in the end thereof, when thy neighbour hath put thee to shame.
Var icke hastig till att träta: ty hvad vill du sedan göra, när din nästa dig skämt hafver?
9 Debate thy cause with thy neighbour, but reveal not the secret of another;
Handla dina sak med din nästa, och uppenbara icke ens annars hemlighet;
10 lest he that heareth [it] disgrace thee, and thine evil report turn not away.
På det att den det hörer icke skall tala dig illa till, och ditt onda rykte icke återvänder.
11 [As] apples of gold in pictures of silver, is a word spoken in season.
Ett ord i sinom tid taladt är såsom ett gyldene äple uti silfskålom.
12 An ear-ring of gold, and an ornament of fine gold, is a wise reprover upon an attentive ear.
Den som en visan straffar, och han lyder honom, det är såsom en gyldene örnaring, och ett gyldene halsband.
13 As the cold of snow in the time of harvest, [so] is a faithful messenger to them that send him: for he refresheth the soul of his masters.
Lika som snököld i andstiden, så är ett troget bådskap honom, som det sändt hafver, och vederqvicker sins herras själ.
14 Clouds and wind without rain, [so] is a man that boasteth himself of a false gift.
Den der mycket talar, och håller intet, är såsom ett moln och väder utan regn.
15 By long forbearing is a ruler persuaded, and a soft tongue breaketh the bone.
Genom tålamod varder en Förste blidkad, och en len tunga stillar hårdhetena.
16 Hast thou found honey? Eat so much as is sufficient for thee, lest thou be surfeited therewith, and vomit it.
Finner du hannog, så ät så mycket som behöfves af honom, att du icke för mätt varder, och spyr det ut.
17 Let thy foot be seldom in thy neighbour's house; lest he be weary of thee and hate thee.
Drag din fot tillbaka ifrå dins nästas hus; han måste ledas vid dig, och varda dig vred.
18 A maul, and a sword, and a sharp arrow, is a man that beareth false witness against his neighbour.
Den som emot sin nästa falskt vittnesbörd talar, han är ett spjut, svärd och skarp pil.
19 A broken tooth, and a tottering foot, is confidence in an unfaithful [man] in the day of trouble.
Föraktarens hopp i nödenes tid är såsom en rutten tand, och en oviss fot.
20 [As] he that taketh off a garment in cold weather, [and as] vinegar upon nitre, so is he that singeth songs to a sad heart.
Den för ett bedröfvadt hjerta visor qväder, det är såsom en sönderrifven klädnad om vintren, och ättika på krito.
21 If thine enemy be hungry, give him bread to eat; and if he be thirsty, give him water to drink:
Hungrar din ovän, så spisa honom med bröd; törstar han, så gif honom vatten dricka;
22 for thou shalt heap coals of fire upon his head, and Jehovah shall reward thee.
Ty du samkar kol tillhopa uppå hans hufvud, och Herren vedergäller dig det.
23 The north wind bringeth forth rain, and the angry countenance a backbiting tongue.
Nordanväder gör storm, och en hemlig tunga gör ett oblidt ansigte.
24 It is better to dwell in a corner of the housetop, than with a contentious woman, and a house in common.
Det är bättre att sitta uti en vrå på taket, än när en trätosamma qvinno i ett stort nus.
25 [As] cold waters to a thirsty soul, so is good news from a far country.
Ett godt rykte utaf fjerran land är lika som kallt vatten ene törstigo själ.
26 A troubled fountain, and a defiled well, is a righteous [man] that giveth way before the wicked.
En rättfärdig, som för enom ogudaktigom faller, är såsom en rörd brunn och en förderfvad källa.
27 It is not good to eat much honey; and to search into weighty matters is [itself] a weight.
Den som för mycken hannog äter, det är icke godt; och den svår ting utransakar, det varder honom för svårt.
28 He that hath no rule over his own spirit is [as] a city broken down, without walls.
En man, som sin anda icke hålla kan, han är såsom en öppen stad utan murar.
