Matthew 25
1 Then shall the kingdom of the heavens be made like to ten virgins that having taken their torches, went forth to meet the bridegroom.
Då varder himmelriket likt tio jungfrur, som togo sina lampor, och gingo ut emot brudgummen.
2 And five of them were prudent and five foolish.
Men fem af dem voro visa, och fem fåvitska.
3 They that were foolish took their torches and did not take oil with them;
De fåvitska togo sina lampor, och togo inga oljo med sig;
4 but the prudent took oil in their vessels with their torches.
Men de visa togo oljo i sin kärile, samt med lampomen.
5 Now the bridegroom tarrying, they all grew heavy and slept.
Då nu brudgummen dröjde, blefvo de alla sömniga, och sofvo.
6 But in [the] middle of [the] night there was a cry, Behold, the bridegroom; go forth to meet him.
Men om midnattstid vardt ett anskri: Si, brudgummen kommer; går ut emot honom.
7 Then all those virgins arose and trimmed their torches.
Då stodo alla de jungfrurna upp, och redde sina lampor till.
8 And the foolish said to the prudent, Give us of your oil, for our torches are going out.
Då sade de fåvitska till de visa: Gifver oss af edra oljo; ty våra lampor slockna.
9 But the prudent answered saying, [We cannot, ] lest it might not suffice for us and for you. Go rather to those that sell, and buy for yourselves.
Då svarade de visa, sägande: Ingalunda; på det både oss och eder icke skall fattas; utan går heldre till dem som sälja, och köper till eder sjelfva.
10 But as they went away to buy, the bridegroom came, and the [ones that were] ready went in with him to the wedding feast, and the door was shut.
När de gingo och skulle köpa, kom brudgummen; och de, som redo voro, gingo in med honom i bröllopet, och dörren tillstängdes.
11 Afterwards come also the rest of the virgins, saying, Lord, Lord, open to us;
På det sista kommo ock de andra jungfrurna, och sade: Herre, Herre, låt upp för oss.
12 but he answering said, Verily I say unto you, I do not know you.
Då svarade han, och sade: Sannerliga säger jag eder: Jag känner eder intet.
13 Watch therefore, for ye know not the day nor the hour.
Vaker fördenskull; ty I veten hvarken dag eller stund, när menniskones Son är kommandes.
14 For [it is] as [if] a man going away out of a country called his own bondmen and delivered to them his substance.
Ty lika som en man, den utländes for, kallade sina tjenare, och fick dem sina ägodelar i händer;
15 And to one he gave five talents, to another two, and to another one; to each according to his particular ability, and immediately went away out of the country.
Och fick enom fem pund, enom tu, och enom ett, hvarjom efter hans magt; och for straxt bort.
16 And he that had received the five talents went and trafficked with them, and made five other talents.
Då gick den bort, som fem pund hade fått, och handlade med dem; och vann annor fem pund.
17 In like manner also he that [had received] the two, [he also] gained two others.
Sammalunda ock den som tu hade fått, vann ock annor tu.
18 But he that had received the one went and dug in the earth, and hid the money of his lord.
Men den som ett hade fått, gick bort, grof i jordena, och bortgömde sins herras penningar.
19 And after a long time the lord of those bondmen comes and reckons with them.
En lång tid derefter kom de tjenares herre, och höll räkenskap med dem.
20 And he that had received the five talents came to [him] and brought five other talents, saying, [My] lord, thou deliveredst me five talents; behold, I have gained five other talents besides them.
Då steg han fram, som hade fått fem pund, och sade: Herre, du fick mig fem pund; si, annor fem pund hafver jag vunnit med dem.
21 His lord said to him, Well, good and faithful bondman, thou wast faithful over a few things, I will set thee over many things: enter into the joy of thy lord.
Då sade hans herre till honom: Ack! du gode och trogne tjenare, öfver en ringa ting hafver du varit trogen, jag skall sätta dig öfver mycket; gack in i dins herras glädje.
22 And he also that had received the two talents came to [him] and said, [My] lord, thou deliveredst me two talents; behold, I have gained two other talents besides them.
Då gick ock den fram, som hade fått tu pund, och sade: Herre, du fick mig tu pund, si, annor tu hafver jag vunnit dermed.
23 His lord said to him, Well, good and faithful bondman, thou wast faithful over a few things, I will set thee over many things: enter thou into the joy of thy lord.
Då sade hans herre till honom: Ack! du gode och trogne tjenare, öfver en ringa ting hafver du varit trogen, jag skall sätta dig öfver mycket; gack in i dins herras glädje.
24 And he also that had received the one talent coming to [him] said, [My] lord, I knew thee that thou art a hard man, reaping where thou hadst not sowed, and gathering from where thou hadst not scattered,
Då kom ock den fram, som hade fått ett pund, och sade: Herre, jag visste, att du äst en sträng man; du uppskär der du intet sådde, och upphemtar der du intet strödde.
25 and being afraid I went away and hid thy talent in the earth; behold, thou hast that which is thine.
Och jag fruktade mig, gick bort, och gömde ditt pund i jordene; si, här hafver du det dig tillhörer.
26 And his lord answering said to him, Wicked and slothful bondman, thou knewest that I reap where I had not sowed, and gather from where I had not scattered;
Då svarade hans herre, och sade till honom: Du onde och late tjenare; visste du, att jag uppskär der jag intet sådde, och upphemtar der jag intet strödde;
27 thou oughtest then to have put my money to the money-changers, and when I came I should have got what is mine with interest.
Så skulle du hafva fått vexlarena mina penningar; och när jag hade kommit, hade jag ju fått mitt med vinning.
28 Take therefore the talent from him, and give it to him that has the ten talents:
Derföre tager af honom pundet, och gifver honom, som tio pund hafver.
29 for to every one that has shall be given, and he shall be in abundance; but from him that has not, that even which he has shall be taken from him.
Ty hvarjom och enom, som hafver, skall varda gifvet, och han skall hafva nog; men den som icke hafver, det som han hafver, skall ock tagas ifrå honom.
30 And cast out the useless bondman into the outer darkness; there shall be the weeping and the gnashing of teeth.
Och den onyttiga tjenaren kaster uti det yttersta mörkret; der skall vara gråt och tandagnisslan.
31 But when the Son of man comes in his glory, and all the angels with him, then shall he sit down upon his throne of glory,
Men när menniskones Son kommer i sitt majestät, och alle helige Änglar med honom, då skall han sitta på sins härlighets stol.
32 and all the nations shall be gathered before him; and he shall separate them from one another, as the shepherd separates the sheep from the goats;
Och för honom skola församlas all folk; och han skall skilja dem, den ena ifrå den andra, såsom en herde skiljer fåren ifrå getterna.
33 and he will set the sheep on his right hand, and the goats on [his] left.
Och fåren skall han ställa på sina högra sido, och getterna på den venstra.
34 Then shall the King say to those on his right hand, Come, blessed of my Father, inherit the kingdom prepared for you from [the] world's foundation:
Då skall Konungen säga till dem, som äro på hans högra sido: Kommer, I mins Faders välsignade, och besitter det riket, som eder är tillredt ifrå verldenes begynnelse.
35 for I hungered, and ye gave me to eat; I thirsted, and ye gave me to drink; I was a stranger, and ye took me in;
Ty jag var hungrig, och I gåfven mig äta; jag var törstig, och I gåfven mig dricka; jag var husvill, och I herbergaden mig;
36 naked, and ye clothed me; I was ill, and ye visited me; I was in prison, and ye came to me.
Nakot, och I klädden mig; sjuk, och I sökten mig; jag var i häktelse, och I kommen till mig.
37 Then shall the righteous answer him saying, Lord, when saw we thee hungering, and nourished thee; or thirsting, and gave thee to drink?
Då skola de rättfärdige svara honom, och säga: Herre, när sågom vi dig hungrigan, och spisadom dig; eller törstigan, och gåfvom dig dricka?
38 and when saw we thee a stranger, and took thee in; or naked, and clothed thee?
När sågom vi dig vara husvillan, och herbergadom dig; eller nakotan, och kläddom dig?
39 and when saw we thee ill, or in prison, and came to thee?
Eller när sågom vi dig sjukan, eller i häktelse, och kommom till dig?
40 And the King answering shall say to them, Verily, I say to you, Inasmuch as ye have done it to one of the least of these my brethren, ye have done it to me.
Då skall Konungen svara, och säga till dem: Sannerliga säger jag eder: Det I hafven gjort enom af dessa minsta mina bröder, det hafven I gjort mig.
41 Then shall he say also to those on the left, Go from me, cursed, into eternal fire, prepared for the devil and his angels: (aiōnios g166)
Då skall han ock säga till dem på venstra sidone: Går bort ifrå mig, I förbannade, uti evinnerlig eld, som djeflenom och hans änglom tillredd är. (aiōnios g166)
42 for I hungered, and ye gave me not to eat; I thirsted, and ye gave me not to drink;
Ty jag var hungrig, och I gåfven mig icke äta; jag var törstig, och I gåfven mig icke dricka.
43 I was a stranger, and ye took me not in; naked, and ye did not clothe me; ill, and in prison, and ye did not visit me.
Jag var husvill, och I herbergaden mig icke; nakot, och I klädden mig icke; jag var sjuk och i häktelse, och I sökten mig icke.
44 Then shall they also answer saying, Lord, when saw we thee hungering, or thirsting, or a stranger, or naked, or ill, or in prison, and have not ministered to thee?
Då skola ock de svara honom, och säga: Herre, när såge vi dig hungrigan, eller törstigan, eller husvillan, eller nakotan, eller sjukan, eller i häktelse, och hafvom icke tjent dig?
45 Then shall he answer them saying, Verily I say to you, Inasmuch as ye have not done it to one of these least, neither have ye done it to me.
Då skall han svara dem och säga: Sannerliga säger jag eder: Hvad I icke hafven gjort enom af dessa minsta, det hafven I ock icke gjort mig.
