Mark 8
1 In those days, there being again a great crowd, and they having nothing that they could eat, having called his disciples to [him], he says to them,
Då vid samma tid åter mycket folk hade kommit tillstädes, och de icke hade något att äta, kallade han sina lärjungar till sig och sade till dem:
2 I have compassion on the crowd, because they have stayed with me already three days and they have not anything they can eat,
»Jag ömkar mig över folket, ty det är redan tre dagar som de hava dröjt kvar hos mig, och de hava intet att äta.
3 and if I should dismiss them to their home fasting, they will faint on the way; for some of them are come from far.
Om jag nu låter dem fastande gå ifrån mig hem, så uppgivas de på vägen; somliga av dem hava ju kommit långväga ifrån.»
4 And his disciples answered him, Whence shall one be able to satisfy these with bread here in a desert place?
Då svarade hans lärjungar honom: »Varifrån skall man här i en öken kunna få bröd till att mätta dessa med?»
5 And he asked them, How many loaves have ye? And they said, Seven.
Han frågade dem: »Huru många bröd haven I?» De svarade: »Sju.»
6 And he commanded the crowd to sit down on the ground. And having taken the seven loaves, he gave thanks, and broke [them] and gave [them] to his disciples, that they might set [them] before [them]; and they set [them] before the crowd.
Då tillsade han folket att lägra sig på marken. Ock han tog de sju bröden, tackade Gud och bröt dem och gav åt sina lärjungar, för att de skulle lägga fram dem; och de lade fram åt folket.
7 And they had a few small fishes, and having blessed them, he desired these also to be set before [them].
De hade ock några få småfiskar; och när han hade välsignat dessa, bjöd han att man likaledes skulle lägga fram dem.
8 And they ate and were satisfied. And they took up of fragments that remained seven baskets.
Så åto de och blevo mätta. Och man samlade sedan upp sju korgar med överblivna stycken.
9 And they [that had eaten] were about four thousand; and he sent them away.
Men antalet av dem som voro tillstädes var vid pass fyra tusen. Sedan lät han dem skiljas åt.
10 And immediately going on board ship with his disciples, he came into the parts of Dalmanutha.
Och strax därefter steg han i båten med sina lärjungar och for till trakten av Dalmanuta.
11 And the Pharisees went out and began to dispute against him, seeking from him a sign from heaven, tempting him.
Och fariséerna kommo ditut och begynte disputera med honom; de ville sätta honom på prov och begärde av honom något tecken från himmelen.
12 And groaning in his spirit, he says, Why does this generation seek a sign? Verily I say unto you, A sign shall in no wise be given to this generation.
Då suckade han ur sin andes djup och sade: »Varför begär detta släkte ett tecken? Sannerligen säger jag eder: Åt detta släkte skall intet tecken givas.»
13 And he left them, and going again on board ship, went away to the other side.
Så lämnade han dem och steg åter i båten och for över till andra stranden.
14 And they forgot to take bread, and save one loaf, they had not [any] with them in the ship.
Och de hade förgätit att taga med sig bröd; icke mer än ett enda bröd hade de med sig i båten.
15 And he charged them, saying, Take heed, beware of the leaven of the Pharisees and [of] the leaven of Herod.
Och han bjöd dem och sade: »Sen till, att I tagen eder till vara för fariséernas surdeg och för Herodes' surdeg.»
16 And they reasoned with one another, [saying], It is because we have no bread.
Då talade de med varandra om att de icke hade bröd med sig.
17 And Jesus knowing [it], says to them, Why reason ye because ye have no bread? Do ye not yet perceive nor understand? Have ye your heart [yet] hardened?
Men när han märkte detta, sade han till dem: »Varför talen I om att I icke haven bröd med eder? Fatten och förstån I då ännu ingenting? Äro edra hjärtan så förstockade?
18 Having eyes, see ye not? and having ears, hear ye not? and do ye not remember?
I haven ju ögon; sen I då icke? I haven ju öron; hören I då icke?
19 When I broke the five loaves for the five thousand, how many hand-baskets full of fragments took ye up? They say to him, Twelve.
Och kommen I icke ihåg huru många korgar fulla av stycken I samladen upp, när jag bröt de fem bröden åt de fem tusen?» De svarade honom: »Tolv.»
20 And when the seven for the four thousand, the filling of how many baskets of fragments took ye up? And they said, Seven.
»Och när jag bröt de sju bröden åt de fyra tusen, huru många korgar fulla av stycken samladen I då upp?» De svarade: »Sju.»
21 And he said to them, How do ye not yet understand?
Då sade han till dem: »Förstån I då ännu ingenting?»
22 And he comes to Bethsaida; and they bring him a blind man, and beseech him that he might touch him.
Därefter kommo de till Betsaida. Och man förde till honom en som var blind och bad honom att han skulle röra vid denne.
23 And taking hold of the hand of the blind man he led him forth out of the village, and having spit upon his eyes, he laid his hands upon him, and asked him if he beheld anything.
Då tog han den blinde vid handen och ledde honom utanför byn; sedan spottade han på hans ögon och lade händerna på honom och frågade honom: »Ser du något?»
24 And having looked up, he said, I behold men, for I see [them], as trees, walking.
Han såg då upp och svarade: »Jag kan urskilja människorna; jag ser dem gå omkring, men de likna träd.»
25 Then he laid his hands again upon his eyes, and he saw distinctly, and was restored and saw all things clearly.
Därefter lade han åter händerna på hans ögon, och nu såg han tydligt och var botad och kunde jämväl på långt håll se allting klart.
26 And he sent him to his house, saying, Neither enter into the village, nor tell [it] to any one in the village.
Och Jesus bjöd honom gå hem och sade: »Gå icke ens in i byn.»
27 And Jesus went forth and his disciples, into the villages of Caesarea-Philippi. And by the way he asked his disciples, saying unto them, Who do men say that I am?
Och Jesus gick med sina lärjungar bort till byarna vid Cesarea Filippi. På vägen dit frågade han sina lärjungar och sade till dem: »Vem säger folket mig vara?»
28 And they answered him, saying, John the baptist; and others, Elias; but others, One of the prophets.
De svarade och sade: »Johannes döparen; andra säga dock Elias, andra åter säga: 'Det är en av profeterna.'»
29 And he asked them, But ye, who do ye say that I am? And Peter answering says to him, Thou art the Christ.
Då frågade han dem: »Vem sägen då I mig vara?» Petrus svarade och sade till honom: »Du är Messias.»
30 And he charged them straitly, in order that they should tell no man about him.
Då förbjöd han dem strängeligen att för någon säga detta om honom.
31 And he began to teach them that the Son of man must suffer many things, and be rejected of the elders and of the chief priests and of the scribes, and be killed, and after three days rise [again].
Sedan begynte han undervisa dem om att Människosonen måste lida mycket, och att han skulle bliva förkastad av de äldste och översteprästerna och de skriftlärde, och att han skulle bliva dödad, men att han tre dagar därefter skulle uppstå igen.
32 And he spoke the thing openly. And Peter, taking him to [him], began to rebuke him.
Och han talade detta i oförtäckta ordalag. Då tog Petrus honom avsides och begynte ivrigt motsäga honom.
33 But he, turning round and seeing his disciples, rebuked Peter, saying, Get away behind me, Satan, for thy mind is not on the things that are of God, but on the things that are of men.
Men han vände sig om, och när han då såg sina lärjungar, talade han strängt till Petrus och sade: »Gå bort, Satan, och stå mig icke i vägen; ty dina tankar äro icke Guds tankar, utan människotankar.»
34 And having called the crowd with his disciples, he said to them, Whoever desires to come after me, let him deny himself, and take up his cross and follow me.
Och han kallade till sig folket jämte sina lärjungar och sade till dem: »Om någon vill efterfölja mig, så försake han sig själv och tage sitt kors på sig; så följe han mig.
35 For whosoever shall desire to save his life shall lose it, but whosoever shall lose his life for my sake and the gospel's shall save it.
Ty den som vill bevara sitt liv, han skall mista det; men den som mister sitt liv, för min och för evangelii skull, han skall bevara det.
36 For what shall it profit a man if he gain the whole world and suffer the loss of his soul?
Och vad hjälper det en människa, om hon vinner hela världen, men förlorar sin själ?
37 for what should a man give in exchange for his soul?
Och vad kan en människa giva till lösen för sin själ?
38 For whosoever shall be ashamed of me and of my words in this adulterous and sinful generation, of him shall the Son of man also be ashamed when he shall come in the glory of his Father with the holy angels.
Den som blyges för mig och för mina ord, i detta trolösa och syndiga släkte, för honom skall ock Människosonen blygas, när han kommer i sin Faders härlighet med de heliga änglarna.»
