Judges 17
1 And there was a man of mount Ephraim, whose name was Micah.
En man var på Ephraims berg, benämnd Micha.
2 And he said to his mother, The eleven hundred silver-pieces that were taken from thee, and about which thou didst curse and speak of in mine ears, behold, the silver is with me; I took it. And his mother said, Blessed be my son of Jehovah!
Han sade till sina moder: De tusende och hundrade silfpenningar, som äro tagne ifrå dig, och som du svorit öfver, och sagt för min öron, si, de samma penningar äro när mig; jag hafver tagit dem till mig. Då sade hans moder: Välsignad vare min son Herranom.
3 And he restored the eleven hundred silver-pieces to his mother; and his mother said, I had dedicated the silver to Jehovah from my hand for my son, to make a graven image and a molten image; and now I will restore it to thee.
Så fick han sine moder de tusende och hundrade silfpenningar igen; och hans moder sade: Jag hafver helgat de penningarna Herranom ifrå mine hand, för min son, till att man må göra ett gjutet beläte; derföre så får jag dig dem nu igen.
4 Now he restored the silver to his mother; and his mother took two hundred silver-pieces and gave them to the founder, and he made of them a graven image and a molten image; and they were in the house of Micah.
Men han fick sine moder penningarna igen. Då tog hans moder tuhundrade silfpenningar, och fick dem till guldsmeden; han gjorde henne ett gjutet beläte; det var sedan i Micha huse.
5 And the man Micah had a house of gods, and made an ephod and teraphim, and consecrated one of his sons, who became his priest.
Och den mannen Micha hade så ett guds hus; och han gjorde en lifkjortel, och afgudar, och fyllde enom sinom son handena, att han vardt hans Prester.
6 In those days there was no king in Israel; every man did what was right in his own eyes.
På den tiden var ingen Konung i Israel, och hvar och en gjorde såsom honom tyckte godt vara.
7 And there was a young man out of Bethlehem-Judah of the family of Judah, who was a Levite, and he sojourned there.
Men en ung man var på den tiden af BethLehem Juda, ibland Juda slägte, och han var en Levit, och var dersammastäds främmande.
8 And the man departed from the city, from Bethlehem-Judah, to sojourn where he might find [a place]. And as he journeyed, he came to mount Ephraim, to the house of Micah.
Men han drog utu BethLehem, Juda stad, till att vandra hvart han kunde; och då han kom på Ephraims berg till Micha hus, på det han skulle hålla sin väg fram,
9 And Micah said to him, Whence comest thou? And he said to him, I am a Levite of Bethlehem-Judah, and I go to sojourn where I may find [a place].
Frågade honom Micha: Hvadan kommer du? Han svarade honom: Jag är en Levit af BethLehem Juda, och vandrar hvart jag kan.
10 And Micah said to him, Dwell with me, and be to me a father and a priest, and I will give thee yearly ten silver-pieces, and a suit of garments, and thy victuals. And the Levite went in.
Micha sade till honom: Blif när mig, du skall vara min fader, och min Prest; jag vill gifva dig årliga tio silfpenningar, och någor förenämnd kläder, och din födo. Och Leviten gick med honom.
11 And the Levite was content to dwell with the man; and the young man was to him as one of his sons.
Och Leviten tog till att blifva när mannenom; och han höll den unga mannen såsom en son.
12 And Micah consecrated the Levite; and the young man became his priest, and was in the house of Micah.
Och Micha fyllde Levitenom handena, så att han vardt hans Prester, och blef så i Micha huse.
13 Then said Micah, Now I know that Jehovah will do me good, because I have the Levite for priest.
Och Micha sade: Nu vet jag, att Herren varder mig godt görandes, efter jag hafver en Levit till Prest.
