Job 8
1 And Bildad the Shuhite answered and said,
Därefter tog Bildad från Sua till orda och sade:
2 How long wilt thou speak these things? and the words of thy mouth be a strong wind?
Huru länge vill du hålla på med sådant tal och låta din muns ord komma såsom en väldig storm?
3 Doth God pervert judgment, and the Almighty pervert justice?
Skulle väl Gud kunna kränka rätten? Kan den Allsmäktige kränka rättfärdigheten?
4 If thy children have sinned against him, he hath also given them over into the hand of their transgression.
Om dina barn hava syndat mot honom och han gav dem i sina överträdelsers våld,
5 If thou seek earnestly unto God, and make thy supplication to the Almighty,
så vet, att om du själv söker Gud och beder till den Allsmäktige om misskund,
6 If thou be pure and upright, surely now he will awake for thee, and make the habitation of thy righteousness prosperous;
då, om du är ren och rättsinnig, ja, då skall han vakna upp till din räddning och upprätta din boning, så att du bor där i rättfärdighet;
7 And though thy beginning was small, yet thine end shall be very great.
och så skall din första tid synas ringa, då nu din sista tid har blivit så stor.
8 For inquire, I pray thee, of the former generation, and attend to the researches of their fathers;
Ty fråga framfarna släkten, och akta på vad fäderna hava utrönt
9 For we are [but] of yesterday, and know nothing, for our days upon earth are a shadow.
-- vi själva äro ju från i går och veta intet, en skugga äro våra dagar på jorden;
10 Shall not they teach thee, [and] tell thee, and utter words out of their heart?
men de skola undervisa dig och säga dig det, ur sina hjärtan skola de hämta fram svar:
11 Doth the papyrus shoot up without mire? doth the reed-grass grow without water?
"Icke kan röret växa högt, där marken ej är sank, eller vassen skjuta i höjden, där vatten ej finnes?
12 Whilst it is yet in its greenness [and] not cut down, it withereth before any [other] grass.
Nej, bäst den står grön, ej mogen för skörd, måste den då vissna, före allt annat gräs.
13 So are the paths of all that forget God; and the profane man's hope shall perish,
Så går det alla som förgäta Gud; den gudlöses hopp måste varda om intet.
14 Whose confidence shall be cut off, and his reliance is a spider's web.
Ty hans tillförsikt visar sig bräcklig och hans förtröstan lik spindelns väv.
15 He shall lean upon his house, and it shall not stand; he shall lay hold on it, but it shall not endure.
Han förlitar sig på sitt hus, men det har intet bestånd; han tryggar sig därvid, men det äger ingen fasthet.
16 He is full of sap before the sun, and his sprout shooteth forth over his garden;
Lik en frodig planta växer han i solens sken, ut över lustgården sträcka sig hans skott;
17 His roots are entwined about the stoneheap; he seeth the place of stones.
kring stenröset slingra sig hans rötter, mellan stenarna bryter han sig fram.
18 If he destroy him from his place, then it shall deny him: I have not seen thee!
Men när så Gud rycker bort honom från hans plats, då förnekar den honom: 'Aldrig har jag sett dig.'
19 Behold, this is the joy of his way, and out of the dust shall others grow.
Ja, så går det med hans levnads fröjd, och ur mullen få andra växa upp."
20 Behold, God will not cast off a perfect man, neither will he take evil-doers by the hand.
Se, Gud föraktar icke den som är ostrafflig, han håller ej heller de onda vid handen.
21 Whilst he would fill thy mouth with laughing and thy lips with shouting,
Så bida då, till dess han fyller din mun med löje och dina läppar med jubel.
22 They that hate thee shall be clothed with shame, and the tent of the wicked be no more.
De som hata dig varda då höljda med skam, och de ogudaktigas hyddor skola ej mer vara till.
