Job 20

1 And Zophar the Naamathite answered and said,

Då svarade Zophar af Naema, och sade:

2 Therefore do my thoughts give me an answer, and for this is my haste within me.

Deruppå måste jag svara, och kan icke bida;

3 I hear a reproof putting me to shame; and [my] spirit answereth me by mine understanding.

Och vill gerna höra, ho mig det straffa och lasta skall; ty mins förstånds ande skall svara för mig.

4 Knowest thou [not] this, that of old, since man was placed upon earth,

Vetst du icke, att alltid så tillgånget är, ifrå den tiden menniskorna på jordene varit hafva;

5 The exultation of the wicked is short, and the joy of the ungodly man but for a moment?

Att de ogudaktigas berömmelse står icke länge, och skrymtares glädje varar ett ögnablick?

6 Though his height mount up to the heavens, and his head reach unto the clouds,

Om hans höjd än räckte upp i himmelen, och hans hufvud komme intill skyn,

7 Like his own dung doth he perish for ever; they which have seen him shall say, Where is he?

Så måste han dock på sistone förgås såsom träck; så att de, som se uppå honom, skola säga: Hvar är han?

8 He flieth away as a dream, and is not found; and is chased away as a vision of the night.

Såsom en dröm förgår, så skall han ej heller funnen varda; och såsom en syn, den om nattena försvinner.

9 The eye which saw him shall [see him] not again; and his place beholdeth him no more.

Det öga, som honom sett hafver, det ser honom intet mer; och hans rum skall icke mer se honom.

10 His children shall seek the favour of the poor, and his hands restore his wealth.

Hans barn skola tigga gå, och hans hand skall gifva honom vedermödo till löna.

11 His bones were full of his youthful strength; but it shall lie down with him in the dust.

Hans ben skola umgälla hans ungdoms synder; och skola lägga sig i jordene med honom.

12 Though wickedness be sweet in his mouth [and] he hide it under his tongue,

Om än ondskan smakar honom väl uti hans mun, skall hon dock fela honom på hans tungo.

13 [Though] he spare it, and forsake it not, but keep it within his mouth,

Hon skall varda förhållen, och icke tillåten; och skall varda honom förtagen i hans hals.

14 His food is turned in his bowels; it is the gall of asps within him.

Hans mat skall förvända sig i hans buk uti ormagalla.

15 He hath swallowed down riches, but he shall vomit them up again: God shall cast them out of his belly.

De ägodelar, som han uppsvulgit hafver, måste han åter utspy; och Gud skall drifva dem utu hans buk.

16 He shall suck the poison of asps; the viper's tongue shall kill him.

Han skall suga huggormagalla, och ormatunga skall dräpa honom.

17 He shall not see streams, rivers, brooks of honey and butter.

Han skall icke få se de strömmar eller vattubäckar, som med hannog och smör flyta.

18 That which he laboured for shall he restore, and not swallow down; its restitution shall be according to the value, and he shall not rejoice [therein].

Han skall arbeta, och intet nyttjat; och hans ägodelar skola varda annars mans, så att han icke skall hafva hugnad utaf dem.

19 For he hath oppressed, hath forsaken the poor; he hath violently taken away a house that he did not build.

Förty han hafver undertryckt och förlåtit den fattiga; han hafver rifvit till sig hus, de han intet byggt hafver;

20 Because he knew no rest in his craving, he shall save nought of what he most desired.

Ty hans buk kunde icke full varda; och skall icke igenom sina kosteliga ägodelar undkomma.

21 Nothing escaped his greediness; therefore his prosperity shall not endure.

Af hans mat skall intet qvart vara; derföre skola hans goda dagar intet varaktige blifva.

22 In the fulness of his sufficiency he shall be in straits; every hand of the wretched shall come upon him.

Om han än öfverflödar, och hafver nog, skall honom dock likväl ångest ske; alla händers möda skall öfver honom komma.

23 It shall be that, to fill his belly, he will cast his fierce anger upon him, and will rain it upon him into his flesh.

Hans buk skall honom en gång full varda; och han skall sända sina vredes grymhet öfver honom; han skall öfver honom regna låta sina strid.

24 If he have fled from the iron weapon, the bow of brass shall strike him through.

Han skall fly för jernharnesk, och kopparbågen skall förjaga honom.

25 He draweth it forth; it cometh out of his body, and the glittering point out of his gall: terrors are upon him.

Ett draget svärd skall gå igenom honom, och svärds blänkande, som honom skall bittert varda, skall med förskräckelse gå öfver honom.

26 All darkness is laid up for his treasures: a fire not blown shall devour him; it shall feed upon what is left in his tent.

Intet mörker är, som honom skyla må; en eld skall förtära honom, den intet uppblåst är; och den som qvar blifver i hans hyddo, honom skall illa gå.

27 The heavens shall reveal his iniquity, and the earth shall rise up against him.

Himmelen skall uppenbara hans ondsko, och jorden skall sätta sig upp emot honom.

28 The increase of his house shall depart, flowing away in the day of his anger.

Hans säd i hans huse skall bortförd varda, förspilld uti hans vredes dag.

29 This is the portion of the wicked man from God, and the heritage appointed to him by God.

Detta är en ogudaktigs menniskos lön när Gudi, och hans ords arf när Gudi.