< Job 11 >
1 And Zophar the Naamathite answered and said,
Därefter tog Sofar från Naama till orda och sade:
2 Should not the multitude of words be answered? and should a man of much talk be justified?
Skall sådant ordflöde bliva utan svar och en så stortalig man få rätt?
3 Should thy fictions make men hold their peace? and shouldest thou mock, and no one make [thee] ashamed?
Skall ditt lösa tal nödga män till tystnad, så att du får bespotta, utan att någon kommer dig att blygas?
4 For thou sayest, My doctrine is pure, and I am clean in thine eyes.
Och skall du så få säga: "Vad jag lär är rätt, och utan fläck har jag varit inför dina ögon"?
5 But oh that God would speak, and open his lips against thee;
Nej, om allenast Gud ville tala och upplåta sina läppar till att svara dig,
6 And that he would shew thee the secrets of wisdom, how that they are the double of what is realised; and know that God passeth by [much] of thine iniquity!
om han ville uppenbara dig sin visdoms lönnligheter, huru han äger förstånd, ja, i dubbelt mått, då insåge du att Gud, dig till förmån, har lämnat åt glömskan en del av din missgärning.
7 Canst thou by searching find out God? canst thou find out the Almighty to perfection?
Men kan väl du utrannsaka Guds djuphet eller fatta den Allsmäktiges fullkomlighet?
8 [It is as] the heights of heaven; what wilt thou do? deeper than Sheol; what canst thou know? (Sheol )
Hög såsom himmelen är den -- vad kan du göra? djupare än dödsriket -- vad kan du förstå? (Sheol )
9 The measure thereof is longer than the earth, and broader than the sea.
Dess längd sträcker sig vidare än jorden, och i bredd överträffar den havet.
10 If he pass by, and shut up, and call to judgment, who can hinder him?
När han vill fara fram och spärra någon inne eller kalla någon till doms, vem kan då hindra honom?
11 For he knoweth vain men, and seeth wickedness when [man] doth not consider it;
Han är ju den som känner lögnens män, fördärv upptäcker han, utan att leta därefter.
12 Yet a senseless man will make bold, though man be born [like] the foal of a wild ass.
Men lika lätt kan en dåraktig man få förstånd, som en vildåsnefåle kan födas till människa.
13 If thou prepare thy heart and stretch out thy hands toward him,
Om du nu rätt bereder ditt hjärta och uträcker dina händer till honom,
14 If thou put far away the iniquity which is in thy hand, and let not wrong dwell in thy tents;
om du skaffar bort det fördärv som kan låda vid din hand och ej låter orättfärdighet bo i dina hyddor,
15 Surely then shalt thou lift up thy face without spot, and thou shalt be stedfast and shalt not fear:
ja, då får du upplyfta ditt ansikte utan skam, du står fast och har intet att frukta.
16 For thou shalt forget misery; as waters that are passed away shalt thou remember it;
Ja, då skall du förgäta din olycka, blott minnas den såsom vatten som har förrunnit.
17 And life shall arise brighter than noonday; though thou be enshrouded in darkness, thou shalt be as the morning,
Ditt liv skall då stråla klarare än middagens sken; och kommer mörker på, så är det som en gryning till morgon.
18 And thou shalt have confidence, because there shall be hope; and having searched about [thee], thou shalt take rest in safety.
Du kan då vara trygg, ty du äger ett hopp; du spanar omkring dig och går sedan trygg till vila.
19 Yea, thou shalt lie down, and none shall make thee afraid; and many shall seek thy favour.
Ja, du får då ligga i ro, utan att någon förskräcker dig, och många skola söka din ynnest.
20 But the eyes of the wicked shall fail, and [all] refuge shall vanish from them, and their hope [shall be] the breathing out of life.
Men de ogudaktigas ögon skola försmäkta; ingen tillflykt skall mer finnas för dem, och deras hopp skall vara att få giva upp andan.