2 Chronicles 15
1 And the Spirit of God came upon Azariah the son of Oded.
Och uppå Asaria, Obeds son, kom Guds Ande.
2 And he went out to meet Asa, and said to him, Hear ye me, Asa, and all Judah and Benjamin: Jehovah is with you while ye are with him; and if ye seek him he will be found of you, but if ye forsake him he will forsake you.
Han gick ut emot Asa, och sade till honom: Hörer härtill, Asa, och hele Juda och BenJamin; Herren är med eder, efter I ären med honom; och när I söken honom, låter han sig af eder finna; om I ock öfvergifven honom, så öfvergifver han ock eder.
3 Now for a long while Israel [was] without the true God, and without a teaching priest, and without law;
Men det skall vara många dagar i Israel, att der skall ingen rätter Gud vara; ingen Prest, som lärer; ingen lag.
4 but in their trouble they turned to Jehovah the God of Israel, and sought him, and he was found of them.
Och när de omvända sig i sine nöd till Herran Israels Gud, och söka honom, så skall han låta sig finna.
5 And in those times there [was] no peace to him that went out nor to him that came in, but great disturbances were amongst all the inhabitants of the countries.
På den tiden varder icke väl gångandes dem som ut och in gå; förty det varder ett stort buller öfver alla de som bo på jordene.
6 And nation was broken against nation, and city against city; for God disturbed them with all manner of distress.
Ty det ena folket skall slå det andra, och en stad den andra; förty Gud skall förskräcka dem med allahanda ångest.
7 But as for you, be firm and let not your hands be weak; for there is a reward for your deeds.
Men I varer tröste, och drager icke edra händer ifrå; ty edart verk hafver sin lön.
8 And when Asa heard these words and the prophecy of Oded the prophet, he took courage, and put away the abominations out of all the land of Judah and Benjamin, and out of the cities that he had taken from mount Ephraim, and renewed the altar of Jehovah, that was before the porch of Jehovah.
Då Asa hörde dessa orden, och Obeds den Prophetens Prophetia, vardt han tröst, och kastade bort de styggelser utu hela Juda land och BenJamin, och utu städerna, som han vunnit hade på Ephraims berg, och förnyade Herrans altare, som för Herrans förhus stod;
9 And he assembled all Judah and Benjamin, and the strangers with them out of Ephraim and Manasseh, and out of Simeon; for they fell away to him out of Israel in abundance, when they saw that Jehovah his God was with him.
Och församlade hela Juda och BenJamin, och främlingarna när dem utaf Ephraim, Manasse och Simeon; förty till honom föllo månge af Israel, som de sågo att Herren hans Gud med honom var.
10 And they assembled themselves at Jerusalem in the third month of the fifteenth year of the reign of Asa.
Och de församlade sig till Jerusalem i tredje månadenom, i femtonde årena Asa rikes;
11 And they sacrificed to Jehovah in that day, of the spoil that they had brought, seven hundred oxen and seven thousand sheep.
Och offrade på den dagen Herranom utaf rofvet, som de hemtat hade, sjuhundrad nöt, och sjutusend får.
12 And they entered into a covenant to seek Jehovah the God of their fathers, with all their heart, and with all their soul,
Och de trädde uti förbundet, att de skulle söka Herran deras fäders Gud, af allt hjerta, och af allo själ;
13 and that whoever would not seek Jehovah the God of Israel should be put to death, whether small or great, whether man or woman.
Och hvilken som icke sökte Herran Israels Gud, han skulle dö, både liten och stor, både man och qvinna.
14 And they swore to Jehovah with a loud voice, and with shouting, and with trumpets, and with cornets.
Och de svoro Herranom med höga röst, med rop, med trummeter och basuner.
15 And all Judah rejoiced at the oath; for they took the oath with all their heart, and sought him with their whole desire; and he was found of them. And Jehovah gave them rest round about.
Och hele Juda fröjdade sig öfver eden; ty de hade svorit af allt hjerta, och de sökte honom af allom vilja, och han lät sig af dem finna; och Herren gaf dem ro allt omkring.
16 And also Maachah, the mother of Asa the king, he removed from being queen, because she had made an idol for the Asherah; and Asa cut down her idol, and stamped it, and burned it in the valley Kidron.
Ock satte Konung Asa sina moder Maacha af ämbetet, för det hon stiktat hade uti Miplezeths lund; och Asa utrotade hennes Miplezeth, och sönderslog honom, och uppbrände honom vid Kidrons bäck.
17 But the high places were not removed from Israel; only, Asa's heart was perfect all his days.
Men höjderna vordo icke bortlagda utur Israel; dock var Asa hjerta rättsinnigt, så länge han lefde.
18 And he brought into the house of God the things which his father had dedicated, and the things which he himself had dedicated, silver, and gold, and vessels.
Och han lät komma in uti Guds hus hvad hans fader helgat hade, och hvad han helgat hade, silfver, guld och käril.
19 And there was no war until the thirty-fifth year of the reign of Asa.
Och intet örlig var allt intill femte och tretionde året Asa rikes.
