< Psalms 9 >
1 Unto the end. For the secrets of the Son. A Psalm of David. I will confess to you, Lord, with my whole heart. I will recount all your wonders.
För sångmästaren, till Mutlabbén; en psalm av David. Jag vill tacka HERREN av allt mitt hjärta; jag vill förtälja alla dina under.
2 I will rejoice and exult in you. I will sing a psalm to your name, O Most High.
Jag vill vara glad och fröjdas i dig, jag vill lovsjunga ditt namn, du den Högste.
3 For my enemy will be turned back. They will be weakened and perish before your face.
Ty mina fiender vika tillbaka, de falla och förgås för ditt ansikte.
4 For you have accomplished my judgment and my cause. You have sat upon the throne that judges justice.
Ja, du har utfört min rätt och min sak; du sitter på din tron såsom en rättfärdig domare.
5 You have rebuked the Gentiles, and the impious one has perished. You have deleted their name in eternity and for all generations.
Du har näpst hedningarna och förgjort de ogudaktiga; deras namn har du utplånat för alltid och evinnerligen.
6 The spears of the enemy have failed in the end, and their cities, you have destroyed. Their memory has perished with a loud noise.
Fienderna äro nedgjorda, utrotade för alltid; deras städer har du omstörtat, deras åminnelse har förgåtts.
7 But the Lord remains in eternity. He has prepared his throne in judgment.
Men HERREN tronar evinnerligen, sin stol har han berett till doms;
8 And he will judge the whole world in equity. He will judge the people in justice.
och han skall döma jordens krets med rättfärdighet, han skall skipa lag bland folken med rättvisa.
9 And the Lord has become a refuge for the poor, a helper in opportunity, in tribulation.
Så vare då HERREN en borg för den förtryckte, en borg i nödens tider.
10 And may they hope in you, who know your name. For you have not abandoned those seeking you, Lord.
Och må de som känna ditt namn förtrösta på dig; ty du övergiver icke dem som söka dig, HERRE.
11 Sing a psalm to the Lord, who dwells in Zion. Announce his study among the Gentiles.
Lovsjungen HERREN, som bor i Sion, förkunnen bland folken hans gärningar.
12 Because of those who yearned for their blood, he has remembered them. He has not forgotten the cry of the poor.
Ty han som utkräver blodskulder har kommit ihåg dem; han har icke förgätit de betrycktas klagorop.
13 Have mercy on me, Lord. See my humiliation from my enemies.
Var mig nådig, HERRE; se huru jag plågas av dem som hata mig, du som lyfter mig upp från dödens portar;
14 You lift me up from the gates of death, so that I may announce all your praises at the gates of the daughter of Zion.
på det att jag må förtälja allt ditt lov och i dottern Sions portar fröjda mig över din frälsning.
15 I will exult in your salvation. The Gentiles have become trapped in the ruin that they made. Their foot has been caught in the same snare that they themselves had hidden.
Hedningarna hava sjunkit ned i den grav som de grävde; i det nät som de lade ut har deras fot blivit fångad.
16 The Lord will be recognized when making judgments. The sinner has been caught in the works of his own hands. (Pause)
HERREN har gjort sig känd, han har hållit dom; han snärjer den ogudaktige i hans händers verk. Higgajón. (Sela)
17 The sinners will be turned into Hell: all the Gentiles who have forgotten God. (Sheol )
DE ogudaktiga vika tillbaka, ned i dödsriket, alla hedningar, de som förgäta Gud. (Sheol )
18 For the poor will not be forgotten in the end. The patience of the poor will not perish in the end.
Ty icke för alltid skall den fattige vara förgäten, de betrycktas hopp skall ej varda om intet evinnerligen.
19 Rise up, Lord: do not let man be strengthened. Let the Gentiles be judged in your sight.
Stå upp, HERRE; låt icke människor få överhanden, låt hedningarna bliva dömda inför ditt ansikte.
20 O Lord, establish a lawgiver over them, so that the Gentiles may know that they are only men. (Pause)
Låt, o HERRE, förskräckelse komma över dem; må hedningarna förnimma att de äro människor. (Sela)