Psalms 88
1 A Canticle Psalm to the sons of Korah. Unto the end. For Mahalath, to answer the understanding of Heman the Ezrahite. O Lord, God of my salvation: I have cried out, day and night, in your presence.
En Psalmvisa Korah barnas, till att föresjunga, om de eländas svaghet; en undervisning Hemans, dens Esrahitens. Herre Gud, min Frälsare, jag ropar dag och natt inför dig.
2 Let my prayer enter in your sight. Incline your ear to my petition.
Låt mina bön komma inför dig; böj din öron till mitt ropande.
Ty min själ är full med jämmer, och mitt lif är hardt när helvetet. (Sheol h7585)
4 I am considered to be among those who will descend into the pit. I have become like a man without assistance,
Jag är aktad lik vid dem som i kulona fara; jag är såsom en man, den ingen hjelp hafver.
5 idle among the dead. I am like the wounded sleeping in sepulchers, whom you no longer remember, and who have been repelled by your hand.
Jag ligger ibland de döda öfvergifven, såsom de slagne, de i grafvene ligga; på hvilka du intet mer tänker, och de ifrå dine hand afskilde äro.
6 They have lain me in the lower pit: in dark places and in the shadow of death.
Du hafver lagt mig i gropena neder, uti mörkret och i djupet.
7 Your fury has been confirmed over me. And you have brought all your waves upon me.
Din grymhet trycker mig, och tränger mig med allom dinom böljom. (Sela)
8 You have sent my acquaintances far from me. They have set me as an abomination to themselves. I was handed over, yet I did not depart.
Mina vänner hafver du låtit komma långt ifrå mig; du hafver gjort mig dem till en styggelse; jag ligger fången, och kan icke utkomma.
9 My eyes languished before destitution. All day long, I cried out to you, O Lord. I stretched out my hands to you.
Mitt ansigte är jämmerligit för vedermödos skull. Herre, jag åkallar dig dagliga; jag uträcker mina händer till dig.
10 Will you perform wonders for the dead? Or will physicians raise to life, and so confess to you?
Månn du då göra under ibland de döda? Eller månn de döda uppstå och tacka dig? (Sela)
11 Could anyone declare your mercy in the sepulcher, or your truth from within perdition?
Månn man uti grafvena förtälja dina godhet; och dina trohet uti förderfvet?
12 Will your wonders be known in the darkness, or your justice in the land of oblivion?
Kunna då dina under uti mörkret kända varda; eller din rättfärdighet i de lande, der all ting förgätas?
13 And I have cried out to you, O Lord, and in early morning, my prayer will come before you.
Men jag ropar till dig, Herre, och min bön kommer bittida för dig.
14 Lord, why do you reject my prayer? Why do you turn your face away from me?
Hvi förkastar du, Herre, mina själ; och förskyler ditt ansigte för mig?
15 I am poor, and I have been amid hardships from my youth. And, though I have been exalted, I am humbled and disturbed.
Jag är elände och vanmägtig, att jag så bortkastad är. Jag lider ditt förskräckande, så att jag fulltnär förtviflar.
16 Your wrath has crossed into me, and your terrors have disturbed me.
Din grymhet går öfver mig, ditt förskräckande trycker mig.
17 They have surrounded me like water, all day long. They have surrounded me, all at once.
De omlägga mig dagliga såsom vatten, och omhvärfva mig tillsammans.
18 Friend and neighbor, and my acquaintances, you have sent far away from me, away from misery.
Du gör, att mina vänner och näste, och mine kände draga sig långt ifrå mig, för sådana jämmers skull.
