Psalms 139
1 Unto the end. A Psalm of David. O Lord, you have examined me, and you have known me.
En Psalm Davids, till att föresjunga. Herre, du utransakar mig, och känner mig.
2 You have known my sitting down and my rising up again.
Ehvad jag sitter eller uppstår, vetst du det; du förstår mina tankar fjerran.
3 You have understood my thoughts from afar. My path and my fate, you have investigated.
Ehvad jag går, eller ligger, så äst du omkring mig, och ser alla mina vägar.
4 And you have foreseen all my ways. For there is no word in my tongue.
Ty si, det är intet ord på mine tungo, det du, Herre, icke allt vetst.
5 Behold, O Lord, you have known all things: the newest and the very old. You have formed me, and you have placed your hand over me.
Du skaffar hvad jag både förr och efter gör, och håller dina hand öfver mig.
6 Your knowledge has become a wonder to me. It has been reinforced, and I am not able to prevail against it.
Sådana kunskap är mig för underlig, och för hög; jag kan icke begripat.
7 Where will I go from your Spirit? And where will I flee from your face?
Hvart skall jag gå för dinom anda? Och hvart skall jag fly för ditt ansigte?
Fore jag upp i himmelen, så äst du der. Bäddade jag åt mig i helvete, si, så äst du ock der. (Sheol h7585)
9 If I assume my feathers in early morning, and dwell in the utmost parts of the sea,
Toge jag morgonrodnans vingar, och blefve ytterst i hafvet,
10 even there, your hand will lead me forth, and your right hand will hold me.
Så skulle dock din hand der föra mig, och din högra hand hålla mig.
11 And I said: Perhaps darkness will overwhelm me, and the night will be my illumination, to my delight.
Om jag sade: Mörker må betäcka mig, så måste natten ock vara ljus omkring mig.
12 But darkness will not be impenetrable to you, and night will illuminate like the day: for just as its darkness is, so also is its light.
Ty ock mörkret är icke mörkt när dig, och natten lyser såsom dagen; mörkret är såsom ljuset.
13 For you have possessed my temperament. You have supported me from the womb of my mother.
Du hafver mina njurar i dine magt; du vast öfver mig i moderlifvet.
14 I will confess to you, for you have been magnified terribly. Your works are miraculous, as my soul knows exceedingly well.
Jag tackar dig derföre, att jag underliga gjord är. Underlig äro din verk, och det besinnar min själ väl.
15 My bone, which you have made in secret, has not been hidden from you, and my substance is in accord with the lower parts of the earth.
Mine ben voro dig intet fördolde, då jag uti det hemliga gjord var; då jag skapad vardt nedre i jordene.
16 Your eyes saw my imperfection, and all this shall be written in your book. Days will be formed, and no one shall be in them.
Din ögon sågo mig, då jag ännu oberedd var; och alla dagar voro uti dine bok skrefne, de ännu varda skulle, och ingen af dem kommen var.
17 But to me, O God, your friends have been greatly honored. Their first ruler has been exceedingly strengthened.
Men huru kostelige äro för mig, Gud, dina tankar! O! huru stort är deras tal!
18 I will number them, and they will be more numerous than the sand. I rose up, and I am still with you.
Skulle jag räkna dem, så vorde de flere än sanden. När jag uppvaknar, är jag ändå när dig.
19 O God, if only you would cut down sinners. You men of blood: depart from me.
Ack! Gud, att du dråpe de ogudaktiga, och de blodgirige ifrå mig vika måste.
20 For you say in thought: They will accept your cities in vain.
Ty de tala om dig försmädeliga, och dine ovänner upphäfva sig utan sak.
21 Have I not hated those who hated you, Lord, and wasted away because of your enemies?
Jag hatar ju, Herre, de som dig hata, och mig förtryter om dem, att de sig emot dig sätta.
22 I have hated them with a perfect hatred, and they have become enemies to me.
Jag hatar dem med rätt allvar; derföre äro de mig hätske.
23 Examine me, O God, and know my heart. Question me, and know my paths.
Utransaka mig, Gud, och få veta mitt hjerta. Bepröfva mig, och förnim, huru jag menar det;
24 And see if there might be in me the way of iniquity, and lead me in the way of eternity.
Och se till, om jag på enom ondom väg är, och led mig på den eviga vägen.
