Proverbs 7
1 My son, guard my words and conceal my precepts within you.
Min son, behåll min ord, och göm min bud när dig.
2 Son, preserve my commandments, and you shall live. And keep my law as the pupil of your eye.
Behåll min bud, så får du lefva, och min lag såsom din ögnasten.
3 Bind it with your fingers; write it on the tablets of your heart.
Bind dem på din finger, skrif dem pådins hjertas taflo.
4 Say to wisdom, “You are my sister,” and call prudence your friend.
Säg till vishetena: Du äst min syster, och kalla klokhetena dina fränko;
5 So may she guard you from the woman who is an outsider, and from the stranger who sweetens her words.
Att du bevarad varder för en främmande qvinno, för ens annars, som slät ord gifver.
6 For I gaze from the window of my house, through the lattice,
Ty i fenstret på mitt hus såg jag ut genom gallret;
7 and I see little ones. I consider a frenzied youth,
Och såg ibland de fåkunniga, och vardt varse ibland barn en galen yngling.
8 who crosses the street at the corner and close to the way of that house.
Den gick på gatone utmed ett hörn, och trädde in uppå vägen åt hennes hus;
9 He steps into shadows, as day becomes evening, into the darkness and gloom of the night.
I skymningene, om aftonen af dagenom, då det natt vardt, och mörkt var;
10 And behold, a woman meets him, dressed like a harlot, prepared to captivate souls: chattering and rambling,
Och si, der mötte honom en qvinna, i skökoklädnad, listig;
11 unwilling to bear silence, unable to keep her feet at home,
Vildsinnad och ostyrig, så att hennes fötter icke kunde blifva i sitt hus;
12 now outside, now in the streets, now lying in ambush near the corners.
Nu är hon ute, nu på gatone, och vaktar vid all hörn.
13 And overtaking the youth, she kisses him, and with a provocative face, she flatters him, saying:
Hon tog honom fatt, och kysste honom utan skam, och sade till honom:
14 “I vowed sacrifices for well-being. Today I have repaid my vows.
Jag hafver i dag betalat tackoffer för mig, och mitt löfte.
15 Because of this, I have gone out to meet you, desiring to see you, and I have found you.
Derföre är jag utgången till att möta dig, till att söka ditt ansigte bittida, och hafver funnit dig.
16 I have woven my bed with cords. I have strewn it with embroidered tapestries from Egypt.
Jag hafver skönliga tillpyntat min säng, med brokot täcken utur Egypten;
17 I have sprinkled my bed with myrrh, aloe, and cinnamon.
Jag hafver bestänkt min sängekammar med myrrham, aloes och kanel.
18 Come, let us be inebriated in abundance, and let us delight in the embraces of desire, until the day begins to dawn.
Kom, låt oss bola allt intill morgonen, och låt oss älskog sköta.
19 For my husband is not in his house. He has gone away on a very long journey.
Ty mannen är icke hemma; han är bortfaren långväga.
20 He took with him a bag of money. He will return to his house on the day of the full moon.”
Han hafver tagit penningasäcken med sig; han skall först hemkomma till högtidsdagen.
21 She enmeshed him with many words, and she drew him forward with the flattery of her lips.
Hon talade för honom med mång ord, och fick honom in med sin släta mun.
22 Immediately, he follows her, like an ox being led to the sacrifice, and like a lamb acting lasciviously, and not knowing that he is being drawn foolishly into chains,
Han går straxt in med henne, såsom en oxe till att slagtas ledd varder, och såsom till en fjetter, der man de dårar med näpser;
23 until the arrow pierces his liver. It is just as if a bird were to hurry into the snare. And he does not know that his actions endanger his own soul.
Tilldess hon med enom pil skjuter honom igenom lefrena, och såsom en fogel skyndar sig till snarona, och vet icke att det gäller honom om lifvet.
24 Therefore, my son, hear me now, and attend to the words of my mouth.
Så hörer mig nu, min barn, och märker uppå mins muns tal.
25 Do not let your mind be pulled into her ways. And do not be deceived by her paths.
Låt ditt hjerta icke vika in uppå hennes väg, och låt icke förföra dig in uppå hennes stigar.
26 For she has tossed aside many wounded, and some of those who were very strong have been slain by her.
Ty hon hafver många sargat och fällt, och allehanda mägtige äro dräpne af henne.
