Matthew 13
1 In that day, Jesus, departing from the house, sat down beside the sea.
Samma dag gick Jesus ut från huset där han bodde och satte sig vid sjön.
2 And such great crowds were gathered to him that he climbed into a boat and he sat down. And the entire multitude stood on the shore.
Då församlade sig mycket folk omkring honom. Därför steg han i en båt; och han satt i den, medan allt folket stod på stranden.
3 And he spoke many things to them in parables, saying: “Behold, a sower went out to sow seed.
Och han talade till dem mycket i liknelser; han sade: "En såningsman gick ut för att så.
4 And while he was sowing, some fell beside the road, and the birds of the air came and ate it.
Och när han sådde, föll somt vid vägen, och fåglarna kommo och åto upp det.
5 Then others fell in a rocky place, where they did not have much soil. And they sprung up promptly, because they had no depth of soil.
Och somt föll på stengrund, där det icke hade mycket jord, och det kom strax upp, eftersom det icke hade djup jord;
6 But when the sun rose up, they were scorched, and because they had no roots, they withered.
men när solen hade gått upp, förbrändes det, och eftersom det icke hade någon rot, torkade det bort.
7 Still others fell among thorns, and the thorns increased and suffocated them.
Och somt föll bland törnen, och törnena sköto upp och förkvävde det.
8 Yet some others fell upon good soil, and they produced fruit: some one hundred fold, some sixty fold, some thirty fold.
Men somt föll i god jord, och det gav frukt, dels hundrafalt, dels sextiofalt, dels trettiofalt.
9 Whoever has ears to hear, let him hear.”
Den som har öron, han höre."
10 And his disciples drew near to him and said, “Why do you speak to them in parables?”
Då trädde lärjungarna fram och sade till honom: "Varför talar du till dem i liknelser?"
11 Responding, he said to them: “Because it has been given to you to know the mysteries of the kingdom of heaven, but it has not been given to them.
Han svarade och sade: "Eder är givet att lära känna himmelrikets hemligheter, men dem är det icke givet.
12 For whoever has, it shall be given to him, and he shall have in abundance. But whoever has not, even what he has shall be taken away from him.
Ty den som har, åt honom skall varda givet, så att han får över nog; men den som icke har, från honom skall tagas också det han har.
13 For this reason, I speak to them in parables: because seeing, they do not see, and hearing they do not hear, nor do they understand.
Därför talar jag till dem i liknelser, eftersom de med seende ögon intet se, och med hörande öron intet höra, och intet heller förstå.
14 And so, in them is fulfilled the prophecy of Isaiah, who said, ‘Hearing, you shall hear, but not understand; and seeing, you shall see, but not perceive.
Så fullbordas på dem Esaias' profetia, den som säger: 'Med hörande öron skolen I höra, och dock alls intet förstå, och med seende ögon skolen I se, och dock alls intet förnimma.
15 For the heart of this people has grown fat, and with their ears they hear heavily, and they have closed their eyes, lest at any time they might see with their eyes, and hear with their ears, and understand with their heart, and be converted, and then I would heal them.’
Ty detta folks hjärta har blivit förstockat, och med öronen höra de illa, och sina ögon hava de tillslutit, så att de icke se med sina ögon, eller höra med sina öron, eller förstå med sina hjärtan, och omvända sig och bliva helade av mig.
16 But blessed are your eyes, because they see, and your ears, because they hear.
Men saliga äro edra ögon, som se, och edra öron, som höra.
17 Amen I say to you, certainly, that many of the prophets and the just desired to see what you see, and yet they did not see it, and to hear what you hear, and yet they did not hear it.
Ty sannerligen säger jag eder: Många profeter och rättfärdiga män åstundade att se det som I sen, men fingo dock icke se det, och att höra det som I hören, men fingo dock icke höra det.
18 Listen, then, to the parable of the sower.
Hören alltså I vad som menas med liknelsen om såningsmannen.
19 With anyone who hears the word of the kingdom and does not understand it, evil comes and carries away what was sown in his heart. This is he who received the seed by the side of the road.
När någon hör ordet om riket, men icke förstår det, då kommer den onde och river bort det som såddes i hans hjärta. Om en sådan människa kan det sägas att säden såddes vid vägen.
20 Then whoever has received the seed upon a rocky place, this is one who hears the word and promptly accepts it with joy.
Och att den såddes på stengrunden, det är sagt om den som väl hör ordet och strax tager emot det med glädje,
21 But he has no root in himself, so it is only for a time; then, when tribulation and persecution occur because of the word, he promptly stumbles.
men som icke har någon rot i sig, utan bliver beståndande allenast till en tid, och när bedrövelse eller förföljelse påkommer för ordets skull, då kommer han strax på fall.
22 And whoever has received the seed among thorns, this is he who hears the word, but the cares of this age and the falseness of riches suffocate the word, and he is effectively without fruit. (aiōn g165)
Och att den såddes bland törnena, det är sagt om den som väl hör ordet, men låter tidens omsorger och rikedomens bedrägliga lockelse förkväva det, så att han bliver utan frukt. (aiōn g165)
23 Yet truly, whoever has received the seed into good soil, this is he who hears the word, and understands it, and so he bears fruit, and he produces: some a hundred fold, and another sixty fold, and another thirty fold.”
Men att den såddes i den goda jorden, det är sagt om den som både hör ordet och förstår det, och som jämväl bär frukt och giver dels hundrafalt, dels sextiofalt, dels trettiofalt."
24 He proposed another parable to them, saying: “The kingdom of heaven is like a man who sowed good seed in his field.
En annan liknelse framställde han för dem; han sade: "Med himmelriket är det, såsom när en man sådde god säd i sin åker;
25 But while the men were sleeping, his enemy came and sowed weeds amid the wheat, and then went away.
men när folket sov, kom hans ovän och sådde ogräs mitt ibland vetet och gick sedan sin väg.
26 And when the plants had grown, and had produced fruit, then the weeds also appeared.
När nu säden sköt upp och satte frukt, så visade sig ock ogräset.
27 So the servants of the Father of the family, approaching, said to him: ‘Lord, did you not sow good seed in your field? Then how is it that it has weeds?’
Då trädde husbondens tjänare fram och sade till honom: 'Herre, du sådde ju god säd i din åker; varifrån har den då fått ogräs?
28 And he said to them, ‘A man who is an enemy has done this.’ So the servants said to him, ‘Is it your will that we should go and gather them up?’
Han svarade dem: 'En ovän har gjort detta.' Tjänarna sade till honom: 'Vill du alltså att vi skola gå åstad och samla det tillhopa?'
29 And he said: ‘No, lest perhaps in gathering the weeds, you might also root out the wheat together with it.
Men han svarade: 'Nej; ty då kunden I rycka upp vetet jämte ogräset, när I samlen detta tillhopa.
30 Permit both to grow until the harvest, and at the time of the harvest, I will say to the reapers: Gather first the weeds, and bind them into bundles to burn, but the wheat gather into my storehouse.’”
Låten båda slagen växa tillsammans intill skördetiden; och när skördetiden är inne, vill jag säga till skördemännen: 'Samlen först tillhopa ogräset, och binden det i knippor till att brännas upp, och samlen sedan in vetet i min lada.'"
31 He proposed another parable to them, saying: “The kingdom of heaven is like a grain of mustard seed, which a man took and sowed in his field.
En annan liknelse framställde han för dem; han sade: "Himmelriket är likt ett senapskorn som en man tager och lägger ned i sin åker.
32 It is, indeed, the least of all seeds, but when it has grown, it is greater than all the plants, and it becomes a tree, so much so that the birds of the air come and dwell in its branches.”
Det är minst av alla frön, men när det har växt upp, är det störst bland kryddväxter; ja, det bliver ett träd, så att himmelens fåglar komma och bygga sina nästen på dess grenar."
33 He spoke another parable to them: “The kingdom of heaven is like leaven, which a woman took and hid in three measures of fine wheat flour, until it was entirely leavened.”
En annan liknelse framställde han för dem: "Himmelriket är likt en surdeg som en kvinna tager och blandar in i tre skäppor mjöl, till dess alltsammans bliver syrat."
34 All these things Jesus spoke in parables to the crowds. And he did not speak to them apart from parables,
Allt detta talade Jesus i liknelser till folket, och utan liknelser talade han intet till dem.
35 in order to fulfill what was spoken through the prophet, saying: “I will open my mouth in parables. I will proclaim what has been hidden since the foundation of the world.”
Ty det skulle fullbordas, som var sagt genom profeten som sade: "Jag vill öppna min mun till liknelser, uppenbara vad förborgat har varit från världens begynnelse."
36 Then, dismissing the crowds, he went into the house. And his disciples drew near to him, saying, “Explain to us the parable of the weeds in the field.”
Därefter lät han folket gå och gick själv hem. Och hans lärjungar trädde fram till honom och sade: "Uttyd för oss liknelsen om ogräset i åkern."
37 Responding, he said to them: “He who sows the good seed is the Son of man.
Han svarade och sade: "Den som sår den goda säden är Människosonen.
38 Now the field is the world. And the good seeds are the sons of the kingdom. But the weeds are the sons of wickedness.
Åkern är världen. Den goda säden, det är rikets barn, men ogräset är ondskans barn.
39 So the enemy who sowed them is the devil. And truly, the harvest is the consummation of the age; while the reapers are the Angels. (aiōn g165)
Ovännen, som sådde det, är djävulen. Skördetiden är tidens ände. Skördemännen är änglar. (aiōn g165)
40 Therefore, just as weeds are gathered up and burned with fire, so shall it be at the consummation of the age. (aiōn g165)
Såsom nu ogräset samlas tillhopa och brännes upp i eld, så skall det ock ske vid tidens ände. (aiōn g165)
41 The Son of man shall send out his Angels, and they shall gather from his kingdom all who lead astray and those who work iniquity.
Människosonen skall då sända ut sina änglar, och de skola samla tillhopa och föra bort ur hans rike alla dem som äro andra till fall, och dem som göra vad orätt är,
42 And he shall cast them into the furnace of fire, where there shall be weeping and gnashing of teeth.
och skola kasta dem i den brinnande ugnen; där skall vara gråt och tandagnisslan.
43 Then the just ones shall shine like the sun, in the kingdom of their Father. Whoever has ears to hear, let him hear.
Då skola de rättfärdiga lysa såsom solen, i sin Faders rike. Den som har öron, han höre.
44 The kingdom of heaven is like a treasure hidden in a field. When a man finds it, he hides it, and, because of his joy, he goes and sells everything that he has, and he buys that field.
Himmelriket är likt en skatt som har blivit gömd i en åker. Och en man finner den, men håller det hemligt; och i sin glädje går han bort och säljer allt vad han äger och köper den åkern.
45 Again, the kingdom of heaven is like a merchant seeking good pearls.
Ytterligare är det med himmelriket, såsom när en köpman söker efter goda pärlor;
46 Having found one pearl of great value, he went away and sold all that he had, and he bought it.
och då han har funnit en dyrbar pärla, går han bort och säljer vad han äger och köper den.
47 Again, the kingdom of heaven is like a net cast into the sea, which gathers together all kinds of fish.
Ytterligare är det med himmelriket, såsom när en not kastas i havet och samlar tillhopa fiskar av alla slag.
48 When it has been filled, drawing it out and sitting beside the shore, they selected the good into vessels, but the bad they threw away.
När den så bliver full, drager man upp den på stranden och sätter sig ned och samlar de goda i kärl, men de dåliga kastar man bort. --
49 So shall it be at the consummation of the age. The Angels shall go forth and separate the bad from the midst of the just. (aiōn g165)
Så skall det ock ske vid tidens ände: änglarna skola gå ut och skilja de onda från de rättfärdiga (aiōn g165)
50 And they shall cast them into the furnace of fire, where there will be weeping and gnashing of teeth.
och kasta dem i den brinnande ugnen; där skall vara gråt och tandagnisslan.
51 Have you understood all these things?” They say to him, “Yes.”
Haven I förstått allt detta?" De svarade honom: "Ja."
52 He said to them, “Therefore, every scribe well-taught about the kingdom of heaven, is like a man, the father of a family, who offers from his storehouse both the new and the old.”
Då sade han till dem: "Så är nu var skriftlärd, som har blivit en lärjunge för himmelriket, lik en husbonde som ur sitt förråd bär fram nytt och gammalt."
53 And it happened that, when Jesus had completed these parables, he went away from there.
När Jesus hade framställt alla dessa liknelser, drog han bort därifrån.
54 And arriving in his own country, he taught them in their synagogues, so much so that they wondered and said: “How can such wisdom and power be with this one?
Och han kom till sin fädernestad, och där undervisade han folket i deras synagoga, så att de häpnade och sade: "Varifrån har han fått denna vishet? Och hans kraftgärningar, varifrån komma de?
55 Is this not the son of a workman? Is not his mother called Mary, and his brothers, James, and Joseph, and Simon, and Jude?
Är då denne icke timmermannens son? Heter icke hans moder Maria, och heta icke hans bröder Jakob och Josef och Simon och Judas?
56 And his sisters, are they not all with us? Therefore, from where has this one obtained all these things?”
Och hans systrar, bo de icke alla hos oss? Varifrån har han då fått allt detta?"
57 And they took offense at him. But Jesus said to them, “A prophet is not without honor, except in his own country and in his own house.”
Så blev han för dem en stötesten. Men Jesus sade till dem: "En profet är icke föraktad utom i sin fädernestad och i sitt eget hus."
58 And he did not work many miracles there, because of their unbelief.
Och för deras otros skull gjorde han där icke många kraftgärningar.
