< Job 13 >
1 Behold, my eye has seen all these things, and my ear has heard, and I have understood each one.
Ja, alltsammans har mitt öga sett, mitt öra har hört det och nogsamt givit akt.
2 In conformity with your knowledge, I also know. I am not inferior to you.
Vad I veten, det vet också jag; icke står jag tillbaka för eder.
3 Yet I speak this way to the Almighty, and I desire to argue with God,
Men till den Allsmäktige vill jag nu tala, det lyster mig att gå till rätta med Gud.
4 having first shown that you fabricate lies and cultivate perverse teachings.
Dock, I ären män som spinna ihop lögn, allasammans hopsätten I fåfängligt tal.
5 And I wish that you would remain silent, so that you would be counted among the wise.
Om I ändå villen alldeles tiga! Det kunde tillräknas eder som vishet.
6 Therefore, listen to my correction, and pay attention to the judgment of my lips.
Hören nu likväl mitt klagomål, och akten på mina läppars gensagor.
7 Does God require your lie, so that you would speak deceitfully for him?
Viljen I försvara Gud med orättfärdigt tal och honom till förmån bruka oärligt tal?
8 Have you taken his place, and do you struggle to give judgment in favor of God?
Skolen I visa eder partiska för honom eller göra eder till sakförare för Gud?
9 Or, will it please him, from whom nothing can be concealed? Or, will he be deceived, like a man, by your deceitfulness?
Icke kan sådant ändas väl, när han håller räfst med eder? Eller kunnen I gäckas med honom, såsom man kan gäckas med en människa?
10 He will accuse you because in secret you have preempted his presence.
Nej, förvisso skall han straffa eder, om I visen en hemlig partiskhet.
11 As soon as he moves himself, he will disturb you, and his dread will fall over you.
Sannerligen, hans majestät skall då förskräcka eder, och fruktan för honom skall falla över eder.
12 Your remembrance will be compared to ashes, and your necks will be reduced to clay.
Edra tänkespråk skola då bliva visdomsord av aska, edra försvarsverk varda såsom vallar av ler.
13 Be silent for a little while, so that I may speak whatever my mind suggests to me.
Tigen nu för min, så skall jag tala, gånge så över mig vad det vara må.
14 Why do I wound my flesh with my teeth, and carry my soul in my hands?
Ja, huru det än går, vill jag fatta mitt kött mellan tänderna och taga min själ i min hand.
15 And now, if he would kill me, I will hope in him; in this, truly, I will correct my ways in his sight.
Må han dräpa mig, jag hoppas intet annat; min vandel vill jag ändå hålla fram inför honom.
16 And he will be my savior, for no hypocrite at all will approach in his sight.
Redan detta skall lända mig till frälsning, ty ingen gudlös dristar komma inför honom.
17 Listen to my words, and perceive an enigma with your ears.
Hören, hören då mina ord, och låten min förklaring tränga in i edra öron.
18 If I will be judged, I know that I will be found to be just.
Se, här lägger jag saken fram; jag vet att jag skall befinnas hava rätt.
19 Who is it that will go to judgment with me? Let him approach. Why should I be consumed in silence?
Eller gives det någon som kan vederlägga mig? Ja, då vill jag tiga -- och dö.
20 Do not do such things to me twice, and then I will not hide from your face.
Allenast två ting må du ej göra mot mig, så behöver jag ej dölja mig inför ditt ansikte:
21 Take your hand far away from me, and do not let your dread terrify me.
din hand må du ej låta komma mig när, och fruktan för dig må icke förskräcka mig.
22 Call me, and I will answer you, or else I will speak, and you can answer me.
Sedan må du åklaga, och jag vill svara, eller ock skall jag tala, och du må gendriva mig.
23 How many iniquities and sins do I have? Reveal my crimes and offenses to me.
Huru är det alltså med mina missgärningar och synder? Låt mig få veta min överträdelse och synd.
24 Why do you conceal your face and consider me to be your enemy?
Varför döljer du ditt ansikte och aktar mig såsom din fiende?
25 Against a leaf, which is carried away by the wind, you reveal your power, and you pursue dry straw.
Vill du skrämma ett löv som drives av vinden, vill du förfölja ett borttorkat strå?
26 For you write bitter things against me, and you want to consume me for the sins of my youth.
Du skriver ju bedrövelser på min lott och giver mig till arvedel min ungdoms missgärningar;
27 You have put my feet on a tether, and you have observed all my paths, and you have considered the steps of my feet.
du sätter mina fötter i stocken, du vaktar på alla vägar, för mina fotsulor märker du ut stegen.
28 I will be left to decay like something rotten and like a garment that is being eaten by moths.
Och detta mot en som täres bort lik murket trä, en som liknar en klädnad sönderfrätt av mal!