< Psalms 27 >

1 [A Psalm] of David, before he was anointed. The Lord is my light and my Saviour; whom shall I fear? the Lord is the defender of my life; of whom shall I be afraid?
Av David. HERREN är mitt ljus och min frälsning; för vem skulle jag frukta? HERREN är mitt livs värn; för vem skulle jag rädas?
2 When evil-doers drew near against me to eat up my flesh, my persecutors and mine enemies, they fainted and fell.
När de onda draga emot mig och vilja uppsluka mig, då stappla de själva och falla, mina motståndare och fiender.
3 Though an army should set itself in array against me, my heart shall not be afraid: though war should rise up against me, in this am I confident.
Om ock en här lägrar sig mot mig, så fruktar ändå icke mitt hjärta; om krig uppstår mot mig, så är jag dock trygg.
4 One thing have I asked of the Lord, this will I earnestly seek: that I should dwell in the house of the Lord, all the days of my life, that I should behold the fair beauty of the Lord, and survey his temple.
Ett har jag begärt av HERREN, därefter traktar jag: att jag må få bo i HERRENS hus i alla mina livsdagar, för att skåda HERRENS ljuvlighet och betrakta hans tempel.
5 For in the day of mine afflictions he hid me in his tabernacle: he sheltered me in the secret of his tabernacle; he set me up on a rock.
Ty han döljer mig i sin hydda på olyckans dag, han beskärmar mig i sitt tjäll, han för mig upp på en klippa.
6 And now, behold, he has lifted up mine head over mine enemies: I went round and offered in his tabernacle the sacrifice of joy; I will sing even sing psalms to the Lord.
Och nu skall mitt huvud resa sig över mina fiender runt omkring mig, och jag vill offra i hans hydda jublets offer, jag vill sjunga till HERRENS ära och lovsäga honom.
7 Hear, O Lord, my voice which I have uttered aloud: pity me, and listen to me.
Hör, o HERRE! Jag höjer min röst och ropar, var mig nådig och svara mig.
8 My heart said to you, I have diligently sought your face: your face, O Lord, I will seek.
Mitt hjärta förehåller dig ditt ord: "Söken mitt ansikte." Ja, ditt ansikte, HERRE, söker jag;
9 Turn not your face away from me, turn not you away from your servant in anger: be you my helper, forsake me not; and, O God my Saviour, overlook me not.
fördölj icke ditt ansikte för mig. Driv icke bort din tjänare i vrede, du som har varit min hjälp; förskjut mig icke, övergiv mig icke, du min frälsnings Gud.
10 For my father and my mother have forsaken me, but the Lord has taken me to himself.
Nej, om än min fader och min moder övergiva mig, skall HERREN upptaga mig.
11 Teach me, O Lord, in your way, and guide me in a right path, because of mine enemies.
Visa mig, HERRE, din väg, och led mig på en jämn stig, för mina förföljares skull.
12 Deliver me not over to the desire of them that afflict me; for unjust witnesses have risen up against me, and injustice has lied within herself.
Överlämna mig icke åt mina ovänners vilja; ty mot mig uppstå falska vittnen och män som andas våld.
13 I believe that I shall see the goodness of the Lord in the land of the living.
Ja, jag tror förvisso att jag skall få se HERRENS goda i de levandes land.
14 Wait on the Lord: be of good courage, and let your heart be strengthened: yes wait on the Lord.
Förbida HERREN, var frimodig och oförfärad i ditt hjärta; ja, förbida HERREN.

< Psalms 27 >