Psalms 12

1 For the end, A Psalm of David, upon the eighth. Save me, O Lord; for the godly man has failed; for truth is diminished from amongst the children of men.

För sångmästaren, till Seminít; en psalm av David. Fräls, HERRE; ty de fromma äro borta, de trogna äro försvunna ifrån människors barn.

2 Every one has spoken vanity to his neighbour: their lips are deceitful, they have spoken with a double heart.

De tala lögn, den ene med den andre; med hala läppar tala de, och med dubbelt hjärta.

3 Let the Lord destroy all the deceitful lips, and the tongue that speaks great words:

HERREN utrote alla hala läppar, den tunga som talar stora ord,

4 who have said, We will magnify our tongue; our lips are our own: who is Lord of us?

dem som säga: "Genom vår tunga äro vi starka, våra läppar stå oss bi; vem är herre över oss?"

5 Because of the misery of the poor, and because of the sighing of the needy, now will I arise, says the Lord, I will set [them] in safety; I will speak [to them] thereof openly.

"Eftersom de arma lida övervåld och de fattiga klaga, vill jag nu stå upp", säger HERREN; "jag vill skaffa frälsning åt den som längtar därefter."

6 The oracles of the Lord are pure oracles; as silver tried in the fire, proved [in] a furnace of earth, purified seven times.

HERRENS tal är ett rent tal, likt silver som rinner ned mot jorden, luttrat i degeln, renat sju gånger.

7 You, O Lord, shall keep us, and shall preserve us, from this generation, and for ever.

Du, HERRE, skall bevara dem, du skall beskydda dem för detta släkte evinnerligen.

8 The ungodly walk around: according to your greatness you has greatly exalted the sons of men.

Ty runt omkring dem vandra de ogudaktiga, då nu uselheten är rådande bland människors barn.