< Job 24 >
1 But why have the seasons been hidden from the Lord,
Varför har den Allsmäktige inga räfstetider i förvar? varför få hans vänner ej skåda hans hämndedagar?
2 while the ungodly have passed over the bound, carrying off the flock with the shepherd?
Se, råmärken flyttar man undan, rövade hjordar driver man i bet;
3 They have led away, the ass of the fatherless, and taken the widow's ox for a pledge.
de faderlösas åsna för man bort och tager änkans ko i pant.
4 They have turned aside the weak from the right way: and the meek of the earth have hidden themselves together.
Man tränger de fattiga undan från vägen, de betryckta i landet måste gömma sig med varandra.
5 And they have departed like asses in the field, having gone forth on my account according to their own order: his bread is sweet to [his] little ones.
Ja, såsom vildåsnor måste de leva i öknen; dit gå de och möda sig och söka något till täring; hedmarken är det bröd de hava åt sina barn.
6 They have reaped a field that was not their own before the time: the poor have laboured in the vineyards of the ungodly without pay and without food.
På fältet få de till skörd vad boskap plägar äta, de hämta upp det sista i den ogudaktiges vingård.
7 They have caused many naked to sleep without clothes, and they have taken away the covering of their body.
Nakna ligga de om natten, berövade sina kläder; de hava intet att skyla sig med i kölden.
8 They are wet with the drops of the mountains: they have embraced the rock, because they had no shelter.
Av störtskurar från bergen genomdränkas de; de famna klippan, ty de äga ej annan tillflykt.
9 They have snatched the fatherless from the breast, and have afflicted the outcast.
Den faderlöse slites från sin moders bröst, och den betryckte drabbas av utpantning.
10 And they have wrongfully caused [others] to sleep without clothing, and taken away the morsel of the hungry.
Nakna måste de gå omkring, berövade sina kläder, hungrande nödgas de bära på kärvar.
11 They have unrighteously laid wait in narrow places, and have not known the righteous way.
Inom sina förtryckares murar måste de bereda olja, de få trampa vinpressar och därvid lida törst.
12 Who have cast forth [the] poor from the city and their own houses, and the soul of the children has groaned aloud.
Utstötta ur människors samfund jämra de sig, ja, från dödsslagnas själar uppstiger ett rop. Men Gud aktar ej på vad förvänt som sker.
13 Why then has he not visited these? forasmuch as they were upon the earth, and took no notice, and they knew not the way of righteousness, neither have they walked in their [appointed] paths?
Andra hava blivit fiender till ljuset; de känna icke dess vägar och hålla sig ej på dess stigar.
14 But having known their works, he delivered them into darkness: and in the night one will be as a thief:
Vid dagningen står mördaren upp för att dräpa den betryckte och fattige; och om natten gör han sig till tjuvars like.
15 and the eye of the adulterer has watched [for] the darkness, saying, Eye shall not perceive me, and he puts a covering on his face.
Äktenskapsbrytarens öga spejar efter skymningen, han tänker: "Intet öga får känna igen mig", och sätter så ett täckelse framför sitt ansikte.
16 In darkness he digs through houses: by day they conceal themselves securely: they know not the light.
När det är mörkt, bryta sådana sig in i husen, men under dagen stänga de sig inne; ljuset vilja de icke veta av.
17 For the morning is to them all [as] the shadow of death, for [each] will be conscious of the terror of the shadow of death.
Ty det svarta mörkret räknas av dem alla såsom morgon, med mörkrets förskräckelser äro de ju förtrogna.
18 He is swift on the face of the water: let his portion be cursed on the earth; and let their plants be laid bare.
"Men hastigt", menen I, "ryckes en sådan bort av strömmen, förbannad bliver hans del i landet; till vingårdarna får han ej mer styra sina steg.
19 [Let them be] withered upon the earth; for they have plundered the sheaves of the fatherless. (Sheol )
Såsom snövatten förtäres av torka och hetta, så förtär dödsriket den som har syndat. (Sheol )
20 Then is his sin brought to remembrance, and he vanishes like a vapour of dew: but let what he has done be recompensed to him, and let every unrighteous one be crushed like rotten wood.
Hans moders liv förgäter honom, maskar frossa på honom, ingen finnes, som bevarar hans minne; såsom ett träd brytes orättfärdigheten av.
21 For he has not treated the barren woman well, and has had no pity on a feeble woman.
Så går det, när någon plundrar den ofruktsamma, som intet föder, och när någon icke gör gott mot änkan."
22 And in wrath he has overthrown the helpless: therefore when he has arisen, [a man] will not feel secure of his own life.
Ja, men han uppehåller ock våldsmännen genom sin kraft, de få stå upp, när de redan hade förlorat hoppet om livet;
23 When he has fallen sick, let him not hope to recover: but let him perish by disease.
han giver dem trygghet, så att de få vila, och hans ögon vaka över deras vägar.
24 For his exaltation has hurt many; but he has withered as mallows in the heat, or as an ear of corn falling off of itself from the stalk.
När de hava stigit till sin höjd, beskäres dem en snar hädanfärd, de sjunka då ned och dö som alla andra; likasom axens toppar vissna de bort.
25 But if not, who is he that says I speak falsely, and will make my words of no account?
Är det ej så, vem vill då vederlägga mig, vem kan göra mina ord om intet?