Genesis 20

1 And Abraam removed thence to the southern country, and lived between Cades and Sur, and sojourned in Gerara.

Så for Abraham dädan in i landet söder ut, och bodde emellan Kades och Zur, och vardt en främling i Gerar.

2 And Abraam said concerning Sarrha his wife, She is my sister, for he feared to say, She is my wife, lest at any time the men of the city should kill him for her sake. So Abimelech king of Gerara sent and took Sarrha.

Och sade om sine hustru Sara: Det är min syster. Då sände Abimelech, Konungen i Gerar, efter henne, och lät hemta henne.

3 And God came to Abimelech by night in sleep, and said, Behold, you die for the woman, whom you have taken, whereas she has lived with a husband.

Men Gud kom till Abimelech om nattena i dröm, och sade till honom: Si, du måste dö för den qvinnones skull, som du tagit hafver; ty hon är ens mans ägta hustru.

4 But Abimelech had not touched her, and he said, Lord, will you destroy an ignorantly [sinning] and just nation?

Men Abimelech hade ännu intet kommit vid henne. Och han sade: Herre, vill du ock dräpa ett rättfärdigt folk?

5 Said he not to me, She is my sister, and said she not to me, He is my brother? with a pure heart and in the righteousness of my hands have I done this.

Sade han icke till mig: Hon är min syster? Och hon sade desslikes: han är min broder. Hafver jag dock detta gjort med enfaldigt hjerta och oskyldiga händer.

6 And God said to him in sleep, Yes, I knew that you did this with a pure heart, and I spared you, so that you should not sin against me, therefore I suffered you not to touch her.

Och Gud sade till honom i drömmen: Jag vet ock, att du det med enfaldigo hjerta gjort hafver: Derföre hafver jag ock bevarat dig, att du icke skulle synda emot mig, och hafver icke tillstadt, att du skulle komma vid henne.

7 But now return the man his wife; for he is a prophet, and shall pray for you, and you shall live; but if you restore her not, know that you shall die and all your.

Så få nu mannenom sina hustru igen; ty han är en Prophet, och låt honom bedja för dig, så behåller du lifvet: Hvar du icke öfvergifver henne, så vet, att du måste döden dö, och allt det dig tillhörer.

8 And Abimelech rose early in the morning, and called all his servants, and he spoke all these words in their ears, and all the men feared exceedingly.

Då stod Abimelech bittida upp om morgonen, och kallade alla sina tjenare, och sade allt detta i deras åhöro. Och de män alle fruktade sig svårliga.

9 And Abimelech called Abraam and said to him, What is this that you have done to us? Have we sinned against you, that you have brought upon me and upon my kingdom a great sin? You have done to me a deed, which no one ought to do.

Och Abimelech kallade också Abraham, och sade till honom: Hvi hafver du oss detta gjort? Och hvad hafver jag brutit dig emot, att du ville komma så stor synd uppå mig och mitt rike? Du hafver icke så gjort emot oss, som man göra skulle.

10 And Abimelech said to Abraam, What have you seen in [me] that you have done this?

Och Abimelech sade ytterligare till Abraham: Hvad hafver du ansett, att du så gjorde?

11 And Abraam said, Why I said, Surely there is not the worship of God in this place, and they will kill me because of my wife.

Abraham sade: Jag tänkte tilläfventyrs i desso rumme är ingen Gudsfruktan, och de slå mig ihjäl för mine hustrus skull.

12 For truly she is my sister by my father, but not by my mother, and she became my wife.

Och är hon sannerliga min syster; ty hon är min faders dotter, men icke mine moders dotter: Och jag tog mig henne till hustru.

13 And it came to pass when God brought me forth out of the house of my father, that I said to her, This righteousness you shall perform to me, in every place into which we may enter, say of me, He is my brother.

Och då Gud böd mig, att jag skulle vandra utu mins faders huse, sade jag till henne: Gör denna barmhertighet med mig, hvart vi kommom, att du säger, att jag är din broder.

14 And Abimelech took a thousand pieces of silver, and sheep, and calves, and servants, and maidservants, and gave them to Abraam, and he returned him Sarrha his wife.

Då tog Abimelech får och fä, tjenare och tjenarinnor, och gaf Abraham, och fick honom igen hans hustru Sara.

15 And Abimelech said to Abraam, Behold, my land is before you, dwell wherever it may please you.

Och sade: Si, mitt land står dig öppet, bo var dig täckes.

16 And to Sarrha he said, Behold, I have given your brother a thousand pieces of silver, those shall be to you for the price of your countenance, and to all the women with you, and speak the truth in all things.

Och sade till Sara: Si, jag hafver gifvit dinom broder tusende silfverpenningar: Si, han skall vara dig till en ögnatäckelse för alla de, som när dig äro, ehvart du far, och en försvarare.

17 And Abraam prayed to God, and God healed Abimelech, and his wife, and his women servants, and they bore children.

Och Abraham bad till Gud, och Gud botade Abimelech, och hans hustru, och hans tjensteqvinnor, att de födde barn.

18 Because the Lord had fast closed from without every womb in the house of Abimelech, because of Sarrha Abraam's wife.

Ty Herren hade tillförene hårdeliga tillyckt alla qveder i Abimelechs huse, för Sara Abrahams hustrus skull.