Psalms 40
1 To the chief music-maker. Of David. A Psalm. When I was waiting quietly for the Lord, his heart was turned to me, and he gave ear to my cry.
För sångmästaren; av David; en psalm.
2 He took me up out of a deep waste place, out of the soft and sticky earth; he put my feet on a rock, and made my steps certain.
Stadigt förbidade jag HERREN, och han böjde sig till mig och hörde mitt rop.
3 And he put a new song in my mouth, even praise to our God; numbers have seen it with fear, and put their faith in the Lord.
Han drog mig upp ur fördärvets grop, ur den djupa dyn; han ställde mina fötter på en klippa, han gjorde mina steg fasta;
4 Happy is the man who has faith in the Lord, and does not give honour to the men of pride or to those who are turned away to deceit.
han lade i min mun en ny sång, en lovsång till vår Gud. Det skola många se och varda häpna, och skola förtrösta på HERREN.
5 O Lord my God, great are the wonders which you have done in your thought for us; it is not possible to put them out in order before you; when I would give an account of them, their number is greater than I may say.
Säll är den man som sätter sin förtröstan till HERREN; och icke vänder sig till dem som äro stolta och vika av i lögn.
6 You had no desire for offerings of beasts or fruits of the earth; ears you made for me: for burned offerings and sin offerings you made no request.
Stora äro de under du har gjort, HERRE, min Gud, och de tankar du har tänkt för oss; dig är intet likt. Jag ville förkunna dem och tala om dem, men de stå icke till att räkna.
7 Then I said, See, I come; it is recorded of me in the roll of the book,
Till slaktoffer och spisoffer har du icke behag -- öppna öron har du givit mig -- brännoffer och syndoffer begär du icke.
8 My delight is to do your pleasure, O my God; truly, your law is in my heart.
Därför säger jag: »Se, jag kommer; i bokrullen är skrivet vad jag skall göra.
9 I have given news of righteousness in the great meeting; O Lord, you have knowledge that I have not kept back my words.
Att göra din vilja, min Gud, är min lust, och din lag är i mitt hjärta.»
10 Your righteousness has not been folded away in my heart; I have made clear your true word and your salvation; I have not kept secret your mercy or your faith from the great meeting.
Jag bådar glädje, jag förkunnar din rättfärdighet i den stora församlingen; se, jag tillsluter icke mina läppar; du, HERRE, vet det.
11 Take not away your gentle mercies from me, O Lord; let your mercy and your faith keep me safe for ever.
Din rättfärdighet fördöljer jag icke i mitt hjärta, om din trohet och din frälsning talar jag; jag förtiger icke din nåd och din trofasthet för den stora församlingen.
12 For unnumbered evils are round about me; my sins have overtaken me, so that I am bent down with their weight; they are more than the hairs of my head, my strength is gone because of them.
Du, HERRE, skall icke tillsluta din barmhärtighet för mig; din nåd och din trofasthet må alltid bevara mig.
13 Be pleased, O Lord, to take me out of danger; O Lord, come quickly and give me help.
Ty lidanden omvärva mig, flera än jag kan räkna; mina missgärningar hava tagit mig fatt, så att jag icke kan se; de äro flera än håren på mitt huvud, och mitt mod har övergivit mig.
14 Let those who go after my soul for its destruction have shame and trouble together; let them be turned back and made foolish who take pleasure in my trouble.
Värdes, o HERRE, rädda mig; HERRE, skynda till min hjälp.
15 Let those who say to me, Aha, aha! be surprised because of their shame.
Må alla de komma på skam och varda utskämda, som stå efter mitt liv för att förgöra det; må de vika tillbaka och blygas, som önska min ofärd.
16 Let all those who are looking for you be glad and have joy in you; let the lovers of your salvation ever say, May the Lord be great.
Må de häpna i sin skam, som säga till mig: »Rätt så, rätt så!»
17 Though I am poor and in need, the Lord has me in mind; you are my help and my saviour; let there be no waiting, O my God.
Men alla de som söka dig må fröjdas och vara glada i dig; de som åstunda din frälsning säge alltid: »Lovad vare HERREN!» Är jag ock betryckt och fattig, Herren sörjer dock för mig. Min hjälp och min befriare är du; min Gud, dröj icke.
