Genesis 29
1 Then Jacob went on his journey till he came to the land of the children of the East.
Och Jakob begav sig åstad på väg till Österlandet.
2 And there he saw a water-hole in a field, and by the side of it three flocks of sheep, for there they got water for the sheep: and on the mouth of the water-hole there was a great stone.
Där fick han se en brunn på fältet, och vid den lågo tre fårhjordar, ty ur denna brunn plägade man vattna hjordarna. Och stenen som låg över brunnens öppning var stor;
3 And all the flocks would come together there, and when the stone had been rolled away, they would give the sheep water, and put the stone back again in its place on the mouth of the water-hole.
därför plägade man låta alla hjordarna samlas dit och vältrade så stenen från brunnens öppning och vattnade fåren; sedan lade man stenen tillbaka på sin plats över brunnens öppning.
4 Then Jacob said to the herdmen, My brothers, where do you come from? And they said, From Haran.
Och Jakob sade till männen: "Mina bröder, varifrån ären I?" De svarade: "Vi äro från Haran."
5 And he said to them, Have you any knowledge of Laban, the son of Nahor? And they said, We have.
Då sade han till dem: "Kännen I Laban, Nahors son?" De svarade: "Ja."
6 And he said to them, Is he well? And they said, He is well, and here is Rachel his daughter coming with the sheep.
Han frågade dem vidare: "Står det väl till med honom?" De svarade: "Ja; och se, där kommer hans dotter Rakel med fåren."
7 Then Jacob said, The sun is still high and it is not time to get the cattle together: get water for the sheep and go and give them their food.
Han sade: "Det är ju ännu full dag; ännu är det icke tid att samla boskapen. Vattnen fåren, och fören dem åter i bet."
8 And they said, We are not able to do so till all the flocks have come together and the stone has been rolled away from the mouth of the water-hole; then we will get water for the sheep.
Men de svarade: "Vi kunna icke göra det, förrän alla hjordarna hava blivit samlade och man har vältrat stenen från brunnens öppning; då vattna vi fåren."
9 While he was still talking with them, Rachel came with her father's sheep, for she took care of them.
Medan han ännu talade med dem, hade Rakel kommit dit med sin faders får; ty hon plägade vakta dem.
10 Then when Jacob saw Rachel, the daughter of Laban, his mother's brother, coming with Laban's sheep, he came near, and rolling the stone away from the mouth of the hole, he got water for Laban's flock.
När Jakob fick se sin morbroder Labans dotter Rakel komma med Labans, hans morbroders, får, gick han fram och vältrade stenen från brunnens öppning och vattnade sin morbroder Labans får.
11 And weeping for joy, Jacob gave Rachel a kiss.
Och Jakob kysste Rakel och brast ut i gråt.
12 And Rachel, hearing from Jacob that he was her father's relation and that he was the son of Rebekah, went running to give her father news of it.
Och Jakob omtalade för Rakel att han var hennes faders frände, och att han var Rebeckas son; och hon skyndade åstad och omtalade det för sin fader.
13 And Laban, hearing news of Jacob, his sister's son, came running, and took Jacob in his arms, and kissing him, made him come into his house. And Jacob gave him news of everything.
Då nu Laban fick höras talas om sin systerson Jakob, skyndade han emot honom och tog honom i famn och kysste honom och förde honom in i sitt hus; och han förtäljde för Laban allt som hade hänt honom.
14 And Laban said to him, Truly, you are my bone and my flesh. And he kept Jacob with him for the space of a month.
Och Laban sade till honom: "Ja, du är mitt kött och ben." Och han stannade hos honom en månads tid.
15 Then Laban said to Jacob, Because you are my brother are you to be my servant for nothing? say now, what is your payment to be?
Och Laban sade till Jakob: "Du är ju min frände. Skulle du då tjäna mig för intet? Säg mig vad du vill hava i lön?"
16 Now Laban had two daughters: the name of the older was Leah, and the name of the younger was Rachel.
Nu hade Laban två döttrar; den äldre hette Lea, och den yngre hette Rakel.
17 And Leah's eyes were clouded, but Rachel was fair in face and form.
Och Leas ögon voro matta, men Rakel hade en skön gestalt och var skön att skåda.
18 And Jacob was in love with Rachel; and he said, I will be your servant seven years for Rachel, your younger daughter.
Och Jakob hade fattat kärlek till Rakel; därför sade han: "Jag vill tjäna dig i sju år för Rakel, din yngre dotter."
19 And Laban said, It is better for you to have her than another man: go on living here with me.
Laban svarade: "Det är bättre att jag giver henne åt dig, än att jag skulle giva henne åt någon annan; bliv kvar hos mig."
20 And Jacob did seven years' work for Rachel; and because of his love for her it seemed to him only a very little time.
Så tjänade Jakob för Rakel i sju år, och det tycktes honom vara allenast några dagar; så kär hade han henne.
21 Then Jacob said to Laban, Give me my wife so that I may have her, for the days are ended.
Därefter sade Jakob till Laban: "Giv mig min hustru, ty min tid är nu förlupen; låt mig gå in till henne."
22 And Laban got together all the men of the place and gave a feast.
Då bjöd Laban tillhopa allt folket på orten och gjorde ett gästabud.
23 And in the evening he took Leah, his daughter, and gave her to him, and he went in to her.
Men när aftonen kom, tog han sin dotter Lea och förde henne till honom, och han gick in till henne.
24 And Laban gave Zilpah, his servant-girl, to Leah, to be her waiting-woman.
Och Laban gav sin tjänstekvinna Silpa åt sin dotter Lea till tjänstekvinna.
25 And in the morning Jacob saw that it was Leah: and he said to Laban, What have you done to me? was I not working for you so that I might have Rachel? why have you been false to me?
Om morgonen fick Jakob se att det var Lea. Då sade han till Laban: "Vad har du gjort mot mig? Var det icke för Rakel jag tjänade hos dig? Varför har du så bedragit mig?"
26 And Laban said, In our country we do not let the younger daughter be married before the older.
Laban svarade: "Det är icke sed på vår ort att man giver bort den yngre före den äldre.
27 Let the week of the bride-feast come to its end and then we will give you the other in addition, if you will be my servant for another seven years.
Låt nu dennas bröllopsvecka gå till ända, så vilja vi giva dig också den andra, mot det att du gör tjänst hos mig i ännu ytterligare sju år."
28 And Jacob did so; and when the week was ended, Laban gave him his daughter Rachel for his wife.
Och Jakob samtyckte härtill och lät hennes bröllopsvecka gå till ända. Sedan gav han honom sin dotter Rakel till hustru.
29 And Laban gave Rachel his servant-girl Bilhah to be her waiting-woman.
Och Laban gav sin tjänstekvinna Bilha åt sin dotter Rakel till tjänstekvinna.
30 Then Jacob took Rachel as his wife, and his love for her was greater than his love for Leah; and he went on working for Laban for another seven years.
Så gick han in också till Rakel, och han hade Rakel kärare än Lea. Sedan tjänade han hos honom i ännu ytterligare sju år.
31 Now the Lord, seeing that Leah was not loved, gave her a child; while Rachel had no children.
Men då HERREN såg att Lea var försmådd, gjorde han henne fruktsam, medan Rakel var ofruktsam.
32 And Leah was with child, and gave birth to a son to whom she gave the name Reuben: for she said, The Lord has seen my sorrow; now my husband will have love for me.
Och Lea blev havande och födde en son, och hon gav honom namnet Ruben, ty hon tänkte: "HERREN har sett till mitt lidande; ja, nu skall min man hava mig kär."
33 Then she became with child again, and gave birth to a son; and said, Because it has come to the Lord's ears that I am not loved, he has given me this son in addition: and she gave him the name Simeon.
Och hon blev åter havande och födde en son. Då sade hon: "HERREN har hört att jag har varit försmådd, därför har han givit mig också denne." Och hon gav honom namnet Simeon.
34 And she was with child again, and gave birth to a son; and said, Now at last my husband will be united to me, because I have given him three sons: so he was named Levi.
Och åter blev hon havande och födde en son. Då sade hon: "Nu skall väl ändå min man hålla sig till mig; jag har ju fött honom tre söner." Därav fick denne namnet Levi.
35 And she was with child again, and gave birth to a son: and she said, This time I will give praise to the Lord: so he was named Judah; after this she had no more children for a time.
Åter blev hon havande och födde en son. Då sade hon: "Nu vill jag tacka HERREN." Därför gav hon honom namnet Juda. Sedan upphörde hon att föda.
