Ecclesiastes 3
1 For everything there is a fixed time, and a time for every business under the sun.
Allting har sin tid, och vart företag under himmelen har sin stund.
2 A time for birth and a time for death; a time for planting and a time for uprooting;
Födas har sin tid, och dö har sin tid. Plantera har sin tid, och rycka upp det planterade har sin tid.
3 A time to put to death and a time to make well; a time for pulling down and a time for building up;
Dräpa har sin tid, och läka har sin tid. Bryta ned har sin tid, och bygga upp har sin tid.
4 A time for weeping and a time for laughing; a time for sorrow and a time for dancing;
Gråta har sin tid, och le har sin tid. Klaga har sin tid, och dansa har sin tid.
5 A time to take stones away and a time to get stones together; a time for kissing and a time to keep from kissing;
Kasta undan stenar har sin tid, och samla ihop stenar har sin tid. Taga i famn har sin tid, och avhålla sig från famntag har sin tid.
6 A time for search and a time for loss; a time to keep and a time to give away;
Söka upp har sin tid, och tappa bort har sin tid. Förvara har sin tid, och kasta bort har sin tid.
7 A time for undoing and a time for stitching; a time for keeping quiet and a time for talk;
Riva sönder har sin tid, och sy ihop har sin tid. Tiga har sin tid, och tala har sin tid.
8 A time for love and a time for hate; a time for war and a time for peace.
Älska har sin tid, och hata har sin tid. Krig har sin tid, och fred har sin tid.
9 What profit has the worker in the work which he does?
Vad förmån av sin möda har då den som arbetar?
10 I saw the work which God has put on the sons of man.
Jag såg vilket besvär Gud har givit människors barn till att plåga sig med.
11 He has made everything right in its time; but he has made their hearts without knowledge, so that man is unable to see the works of God, from the first to the last.
Allt har han gjort skönt för sin tid, ja, han har ock lagt evigheten i människornas hjärtan, dock så, att de icke förmå att till fullo, ifrån begynnelsen intill änden, fatta det verk som Gud har gjort.
12 I am certain that there is nothing better for a man than to be glad, and to do good while life is in him.
Jag insåg att intet är bättre för dem, än att de äro glada och göra sig goda dagar, så länge de leva.
13 And for every man to take food and drink, and have joy in all his work, is a reward from God.
Men om någon kan äta och dricka och njuta vad gott är under all sin möda, så är också detta en Guds gåva.
14 I am certain that whatever God does will be for ever. No addition may be made to it, nothing may be taken from it; and God has done it so that man may be in fear before him.
Jag insåg att allt vad Gud gör skall förbliva evinnerligen; man kan icke lägga något därtill, ej heller taga något därifrån. Och Gud har så gjort, för att man skall frukta honom.
15 Whatever is has been before, and what is to be is now; because God makes search for the things which are past.
Vad som är, det var redan förut, och vad som kommer att ske, det skedde ock redan förut; Gud söker blott fram det förgångna.
16 And again, I saw under the sun, in the place of the judges, that evil was there; and in the place of righteousness, that evil was there.
Ytterligare såg jag under solen att på domarsätet rådde orättfärdighet, och på rättfärdighetens säte orättfärdighet.
17 I said in my heart, God will be judge of the good and of the bad; because a time for every purpose and for every work has been fixed by him.
Då sade jag i mitt hjärta: Både den rättfärdige och den orättfärdige skall Gud döma; ty vart företag och allt vad man gör har sin tid hos honom.
18 I said in my heart, It is because of the sons of men, so that God may put them to the test and that they may see themselves as beasts.
Jag sade i mitt hjärta: För människornas skull sker detta, på det att Gud må pröva dem, och på det att de själva må inse att de äro såsom fänad.
19 Because the fate of the sons of men and the fate of the beasts is the same. As is the death of one so is the death of the other, and all have one spirit. Man is not higher than the beasts; because all is to no purpose.
Ty det går människors barn såsom det går fänaden, dem alla går det lika. Såsom fänaden dör, så dö ock de; enahanda ande hava de ock alla. Ja, människorna hava intet framför fänaden, ty allt är fåfänglighet.
20 All go to one place, all are of the dust, and all will be turned to dust again.
Alla går de till samma mål; alla have de kommit av stoft, och alla skola de åter varda stoft.
21 Who is certain that the spirit of the sons of men goes up to heaven, or that the spirit of the beasts goes down to the earth?
Vem kan veta om människornas ande att den stiger uppåt, och om fänadens ande att den far ned under jorden?
22 So I saw that there is nothing better than for a man to have joy in his work — because that is his reward. Who will make him see what will come after him?
Och jag såg att intet är bättre för människan, än att hon är glad under sitt arbete; ty detta är den del hon får. Ty vem kan föra henne tillbaka, så att hon får se och hava glädje av vad som skall ske efter henne?
