1 Chronicles 14

1 And Hiram, king of Tyre, sent men to David with cedar-trees, and stoneworkers and woodworkers for the building of his house.

Och Hiram, Konungen i Tyro, sände båd till David, och cedreträ, murmästare och timbermän, att de skulle bygga honom ett hus.

2 And David saw that the Lord had made his position safe as king over Israel, lifting up his kingdom on high because of his people Israel.

Och David förmärkte, att Herren hade stadfäst honom till Konung öfver Israel; ty hans rike steg upp för hans folks Israels skull.

3 And while he was living in Jerusalem, David took more wives and became the father of more sons and daughters.

Och David tog ännu flera hustrur i Jerusalem, och födde ännu flera söner och döttrar.

4 These are the names of the children he had in Jerusalem: Shammua and Shobab, Nathan and Solomon

Och de honom födde vordo i Jerusalem, heto alltså: Sammua, Sobab, Nathan, Salomo,

5 And Ibhar and Elishua and Elpelet

Jibhar, Elisua, Elephelet,

6 And Nogah and Nepheg and Japhia

Noga, Nepheg, Japhia,

7 And Elishama and Beeliada and Eliphelet.

Elisama, BelJada, Eliphelet.

8 And when the Philistines had news that David had been made king over all Israel, they went up in search of David, and David, hearing of it, went out against them.

Och då de Philisteer hörde, att David var smord till Konung öfver hela Israel, drogo de alle upp till att söka David. Då David det hörde, drog han ut emot dem.

9 Now the Philistines had come, and had gone out in every direction in the valley of Rephaim.

Och de Philisteer kommo, och lade sig neder i Rephaims dal.

10 And David, desiring directions from God, said, Am I to go up against the Philistines? and will you give them into my hands? And the Lord said, Go up; for I will give them into your hands.

Men David frågade Gud, och sade: Skall jag draga upp emot de Philisteer, och vill du gifva dem i mina hand? Herren sade till honom: Drag upp, jag hafver gifvit dem i dina händer.

11 So they went up to Baal-perazim, and David overcame them there, and David said, God has let the forces fighting against me be broken by my hand, as a wall is broken down by rushing water; so they gave that place the name of Baal-perazim.

Och då de drogo upp till BaalPerazim, slog David dem der. Och David sade: Gud hafver förskingrat mina fiendar genom mina hand, såsom vattnet förskingras. Deraf kallade de det rummet BaalPerazim.

12 And the Philistines did not take their images with them in their flight; and at David's orders they were burned with fire.

Och de läto der deras gudar, hvilka David böd uppbränna i eld.

13 Then the Philistines again went out in every direction in the valley.

Men de Philisteer gjorde åter redo, och lade sig neder i dalenom.

14 And David went for directions to God; and God said to him, You are not to go up after them; but, turning away from them, come face to face with them opposite the spice-trees.

Och David frågade åter Gud. Och Gud sade till honom: Du skall icke draga upp efter dem; utan böj ifrå dem, att du må komma emot dem in mot päronaträn.

15 And at the sound of footsteps in the tops of the trees, go out to the fight, for God has gone out before you to overcome the army of the Philistines.

När du då hörer ett ruskande ofvan i päronaträn gångandes, så far ut till stridena; ty Gud är der utdragen för dig, till att slå de Philisteers här.

16 And David did as the Lord had said; and they overcame the army of the Philistines, attacking them from Gibeon as far as Gezer.

Och David gjorde såsom Gud honom budit hade. Och de slogo de Philisteers här, allt ifrå Gibeon intill Gaser.

17 And David's name was honoured in all lands; and the Lord put the fear of him on all nations.

Och Davids namn gick ut i all land. Och Herren lät hans räddhåga komma öfver alla Hedningar.