Psalms 52
1 For the choirmaster. A Maskil of David. After Doeg the Edomite went to Saul and told him, “David has gone to the house of Ahimelech.” Why do you boast of evil, O mighty man? The loving devotion of God endures all day long.
För sångmästaren; en sång av David,
2 Your tongue devises destruction like a sharpened razor, O worker of deceit.
när edoméen Doeg kom och berättade för Saul och sade till honom: »David har gått in i Ahimeleks hus.»
3 You love evil more than good, falsehood more than speaking truth.
Varför berömmer du dig av vad ont är, du våldsverkare? Guds nåd varar ju beständigt.
4 You love every word that devours, O deceitful tongue.
Din tunga far efter fördärv, den är lik en skarp rakkniv, du arglistige.
5 Surely God will bring you down to everlasting ruin; He will snatch you up and tear you away from your tent; He will uproot you from the land of the living.
Du älskar ont mer än gott, lögn mer än att tala vad rätt är. (Sela)
6 The righteous will see and fear; they will mock the evildoer, saying,
Ja, du älskar allt fördärvligt tal, du falska tunga.
7 “Look at the man who did not make God his refuge, but trusted in the abundance of his wealth and strengthened himself by destruction.”
Därför skall ock Gud störta dig ned för alltid, han skall gripa dig och rycka dig ut ur din hydda och utrota dig ur de levandes land. (Sela)
8 But I am like an olive tree flourishing in the house of God; I trust in the loving devotion of God forever and ever.
Och de rättfärdiga skola se det och frukta, de skola le åt honom:
9 I will praise You forever, because You have done it. I will wait on Your name— for it is good— in the presence of Your saints.
»Se där är den man som icke gjorde Gud till sitt värn, utan förlitade sig på sin stora rikedom, trotsig i sin lystnad!» Men jag skall vara såsom ett grönskande olivträd i Guds hus; jag förtröstar på Guds nåd alltid och evinnerligen. Jag skall evinnerligen tacka dig för att du har gjort det; och inför dina fromma skall jag förbida ditt namn, ty det är gott.
