Proverbs 1
1 These are the proverbs of Solomon son of David, king of Israel,
Detta är Salomos Ordspråk, Davids sons, Israels Konungs;
2 for gaining wisdom and discipline, for comprehending words of insight,
Till att deraf lära vishet och tukt;
3 and for receiving instruction in wise living and in righteousness, justice, and equity.
Förstånd, klokhet, rättfärdighet, dom och fromhet;
4 To impart prudence to the simple and knowledge and discretion to the young,
Att de fåkunnige måga varda vise, och de ynglingar förnuftige och försigtige.
5 let the wise listen and gain instruction, and the discerning acquire wise counsel
Den der vis är, han hörer till, och förbättrar sig; och den der förståndig är, han tager vid råd;
6 by understanding the proverbs and parables, the sayings and riddles of the wise.
Att han skall förstå ordspråk, och deras uttydelse; de visas läro, och deras gåtor.
7 The fear of the LORD is the beginning of knowledge, but fools despise wisdom and discipline.
Herrans fruktan är begynnelsen till att lära; de galna förakta vishet och tuktan.
8 Listen, my son, to your father’s instruction, and do not forsake the teaching of your mother.
Min son, hör dins faders tuktan, och förlåt icke dine moders bud;
9 For they are a garland of grace on your head and a pendant around your neck.
Ty detta är dino hufvude en skön prydning, och en kedja om din hals.
10 My son, if sinners entice you, do not yield to them.
Min son, om skalkar locka dig, så följ icke;
11 If they say, “Come along, let us lie in wait for blood, let us ambush the innocent without cause,
Om de säga: Gack med oss, vi vilje vakta efter blod, och gildra för den oskyldiga utan sak;
12 let us swallow them alive like Sheol, and whole like those descending into the Pit. (Sheol h7585)
Vi vilje dem uppsluka lefvande, såsom helvetet; och de fromma, såsom dem der neder i grafvena fara; (Sheol h7585)
13 We will find all manner of precious goods; we will fill our houses with plunder.
Vi vilje finna stora ägodelar; vi vilje fylla vår hus med rof;
14 Throw in your lot with us; let us all share one purse”—
Vågat med oss; en pung skall vara allas våras.
15 my son, do not walk the road with them or set foot upon their path.
Min son, vandra intet den vägen med dem; vakta din fot för deras stig.
16 For their feet run to evil, and they are swift to shed blood.
Ty deras fötter löpa till det ondt är, och skynda sig till att utgjuta blod.
17 How futile it is to spread the net where any bird can see it!
Ty det är fåfängt utkasta nät för foglarnas ögon;
18 But they lie in wait for their own blood; they ambush their own lives.
Och vakta de sjelfve efter hvarsannars blod; och den ene står efter den andras lif.
19 Such is the fate of all who are greedy, whose unjust gain takes the lives of its possessors.
Alltså göra alle girige, att den ene tager dem andra lifvet bort.
20 Wisdom calls out in the street, she lifts her voice in the square;
Visheten klagar ute, och låter höra sig på gatomen.
21 in the main concourse she cries aloud, at the city gates she makes her speech:
Hon ropar i partomen ut för folket; hon talar sin ord i stadenom:
22 “How long, O simple ones, will you love your simple ways? How long will scoffers delight in their scorn and fools hate knowledge?
Huru länge viljen I, fåkunnige, fåkunnige vara; och de bespottare lust hafva till gabberi, och de galne hata lärdom?
23 If you had repented at my rebuke, then surely I would have poured out my spirit on you; I would have made my words known to you.
Vänder eder till mitt straff; si, jag vill utsäga eder min anda, och göra eder min ord kunnig.
24 Because you refused my call, and no one took my outstretched hand,
Efter jag nu kallar, och I neken det; jag räcker mina hand ut, och ingen aktar dertill;
25 because you neglected all my counsel, and wanted none of my correction,
Och I låten fara all min råd, och viljen icke mitt straff;
26 in turn I will mock your calamity; I will sneer when terror strikes you,
Så vill jag ock le åt edro ofärd, och begabba eder, när det kommer som I frukten;
27 when your dread comes like a storm, and your destruction like a whirlwind, when distress and anguish overwhelm you.
När öfver eder kommer, såsom en storm, det I frukten, och edor ofärd såsom ett väder; när öfver eder kommer ångest och nöd.
28 Then they will call on me, but I will not answer; they will earnestly seek me, but will not find me.
Då skola de åkalla mig, men jag skall intet svara; de skola bittida söka mig, och intet finna;
29 For they hated knowledge and chose not to fear the LORD.
Derföre, att de hatade lärdom, och ville icke hafva Herrans fruktan;
30 They accepted none of my counsel; they despised all my reproof.
Ville icke mitt råd, och lastade all min straff.
31 So they will eat the fruit of their own way, and be filled with their own devices.
Så skola de äta af sins väsendes frukt, och af sin råd mätte varda;
32 For the waywardness of the simple will slay them, and the complacency of fools will destroy them.
Att de fåkunnigas luste dräper dem, och de galnas lycka förgör dem.
33 But whoever listens to me will dwell in safety, secure from the fear of evil.”
Men den mig hörer, han skall säker blifva, och nog hafva, och för intet ondt frukta.
