Proverbs 7
1 My son, keep my words and treasure my commandments within you.
Min son, behåll min ord, och göm min bud när dig.
2 Keep my commandments and live; guard my teachings as the apple of your eye.
Behåll min bud, så får du lefva, och min lag såsom din ögnasten.
3 Tie them to your fingers; write them on the tablet of your heart.
Bind dem på din finger, skrif dem pådins hjertas taflo.
4 Say to wisdom, “You are my sister,” and call understanding your kinsman,
Säg till vishetena: Du äst min syster, och kalla klokhetena dina fränko;
5 that they may keep you from the adulteress, from the stranger with seductive words.
Att du bevarad varder för en främmande qvinno, för ens annars, som slät ord gifver.
6 For at the window of my house I looked through the lattice.
Ty i fenstret på mitt hus såg jag ut genom gallret;
7 I saw among the simple, I noticed among the youths, a young man lacking judgment,
Och såg ibland de fåkunniga, och vardt varse ibland barn en galen yngling.
8 crossing the street near her corner, strolling down the road to her house,
Den gick på gatone utmed ett hörn, och trädde in uppå vägen åt hennes hus;
9 at twilight, as the day was fading into the dark of the night.
I skymningene, om aftonen af dagenom, då det natt vardt, och mörkt var;
10 Then a woman came out to meet him, with the attire of a harlot and cunning of heart.
Och si, der mötte honom en qvinna, i skökoklädnad, listig;
11 She is loud and defiant; her feet do not remain at home.
Vildsinnad och ostyrig, så att hennes fötter icke kunde blifva i sitt hus;
12 Now in the street, now in the squares, she lurks at every corner.
Nu är hon ute, nu på gatone, och vaktar vid all hörn.
13 She seizes him and kisses him; she brazenly says to him:
Hon tog honom fatt, och kysste honom utan skam, och sade till honom:
14 “I have made my peace offerings; today I have paid my vows.
Jag hafver i dag betalat tackoffer för mig, och mitt löfte.
15 So I came out to meet you; I sought you, and I have found you.
Derföre är jag utgången till att möta dig, till att söka ditt ansigte bittida, och hafver funnit dig.
16 I have decked my bed with coverings, with colored linen from Egypt.
Jag hafver skönliga tillpyntat min säng, med brokot täcken utur Egypten;
17 I have perfumed my bed with myrrh, with aloes, and with cinnamon.
Jag hafver bestänkt min sängekammar med myrrham, aloes och kanel.
18 Come, let us take our fill of love till morning. Let us delight in loving caresses!
Kom, låt oss bola allt intill morgonen, och låt oss älskog sköta.
19 For my husband is not at home; he has gone on a long journey.
Ty mannen är icke hemma; han är bortfaren långväga.
20 He took with him a bag of money and will not return till the moon is full.”
Han hafver tagit penningasäcken med sig; han skall först hemkomma till högtidsdagen.
21 With her great persuasion she entices him; with her flattering lips she lures him.
Hon talade för honom med mång ord, och fick honom in med sin släta mun.
22 He follows her on impulse, like an ox going to the slaughter, like a deer bounding into a trap,
Han går straxt in med henne, såsom en oxe till att slagtas ledd varder, och såsom till en fjetter, der man de dårar med näpser;
23 until an arrow pierces his liver, like a bird darting into a snare— not knowing it will cost him his life.
Tilldess hon med enom pil skjuter honom igenom lefrena, och såsom en fogel skyndar sig till snarona, och vet icke att det gäller honom om lifvet.
24 Now, my sons, listen to me, and attend to the words of my mouth.
Så hörer mig nu, min barn, och märker uppå mins muns tal.
25 Do not let your heart turn aside to her ways; do not stray into her paths.
Låt ditt hjerta icke vika in uppå hennes väg, och låt icke förföra dig in uppå hennes stigar.
26 For she has brought many down to death; her slain are many in number.
Ty hon hafver många sargat och fällt, och allehanda mägtige äro dräpne af henne.
