Proverbs 5
1 My son, pay attention to my wisdom; incline your ear to my insight,
Min son, akta på min vishet, böj ditt öra till mitt förstånd,
2 that you may maintain discretion and your lips may preserve knowledge.
så att du bevarar eftertänksamhet och låter dina läppar taga kunskap i akt.
3 Though the lips of the forbidden woman drip honey and her speech is smoother than oil,
Se, av honung drypa en trolös kvinnas läppar, och halare än olja är hennes mun.
4 in the end she is bitter as wormwood, sharp as a double-edged sword.
Men på sistone bliver hon bitter såsom malört och skarp såsom ett tveeggat svärd.
Hennes fötter styra nedåt mot döden till dödsriket draga hennes steg. (Sheol h7585)
6 She does not consider the path of life; she does not know that her ways are unstable.
Livets väg vill hon ej akta på; hennes stigar äro villostigar, fastän hon ej vet det.
7 So now, my sons, listen to me, and do not turn aside from the words of my mouth.
Så hören mig nu, I barn, och viken icke ifrån min muns tal.
8 Keep your path far from her; do not go near the door of her house,
Låt din väg vara fjärran ifrån henne, och nalkas icke dörren till hennes hus.
9 lest you concede your vigor to others, and your years to one who is cruel;
Må du ej åt andra få offra din ära, ej dina år åt en som hämnas grymt;
10 lest strangers feast on your wealth, and your labors enrich the house of a foreigner.
må icke främmande få mätta sig av ditt gods och dina mödors frukt komma i en annans hus,
11 At the end of your life you will groan when your flesh and your body are spent,
så att du själv på sistone måste sucka, när ditt hull och ditt kött är förtärt.
12 and you will say, “How I hated discipline, and my heart despised reproof!
och säga: »Huru kunde jag så hata tuktan, huru kunde mitt hjärta så förakta tillrättavisning!
13 I did not listen to the voice of my teachers or incline my ear to my mentors.
Varför lyssnade jag icke till mina lärares röst, och böjde icke mitt öra till dem som ville undervisa mig?
14 I am on the brink of utter ruin in the midst of the whole assembly.”
Föga fattas nu att jag har drabbats av allt vad ont är, mitt i församling och menighet.
15 Drink water from your own cistern, and running water from your own well.
Drick vatten ur din egen brunn det vatten som rinner ur din egen källa.
16 Why should your springs flow in the streets, your streams of water in the public squares?
Icke vill du att dina flöden skola strömma ut på gatan, dina vattenbäckar på torgen?
17 Let them be yours alone, never to be shared with strangers.
Nej, dig allena må de tillhöra, och ingen främmande jämte dig.
18 May your fountain be blessed, and may you rejoice in the wife of your youth:
Din brunn må vara välsignad, och av din ungdoms hustru må du hämta din glädje;
19 A loving doe, a graceful fawn— may her breasts satisfy you always; may you be captivated by her love forever.
hon, den älskliga hinden, den täcka gasellen, hennes barm förnöje dig alltid, i hennes kärlek finne du ständig din lust.
20 Why be captivated, my son, by an adulteress, or embrace the bosom of a stranger?
Min son, icke skall du hava din lust i en främmande kvinna? Icke skall du sluta din nästas hustru i din famn?
21 For a man’s ways are before the eyes of the LORD, and the LORD examines all his paths.
Se, för HERRENS ögon ligga var människas vägar blottade, och på alla hennes stigar giver han akt.
22 The iniquities of a wicked man entrap him; the cords of his sin entangle him.
Den ogudaktige fångas av sina egna missgärningar och fastnar i sin egen synds snaror.
23 He dies for lack of discipline, led astray by his own great folly.
Han måste dö, därför att han icke lät tukta sig; ja, genom sin stora dårskap kommer han på fall.
