< Proverbs 19 >

1 Better a poor man who walks with integrity than a fool whose lips are perverse.
Nasaysayaat ti nakurapay a tao nga agbibiag iti kinalinteg ngem iti maysa a maag a dakes ti panagsasaona.
2 Even zeal is no good without knowledge, and he who hurries his footsteps misses the mark.
Kasta met, a saan a nasayaat ti agtarigagay nga awanan iti pannakaammo, ken ti tumaray a nakaparpartak ket maiyaw-awan iti dalan.
3 A man’s own folly subverts his way, yet his heart rages against the LORD.
Ti kinamaag ti maysa a tao ti mangdadael iti biagna, ken busbusorenna ni Yahweh.
4 Wealth attracts many friends, but a poor man is deserted by his friend.
Umado ti gagayyem gapu iti kinabaknang, ngem maisina ti nakurapay a tao kadagiti gagayyemna.
5 A false witness will not go unpunished, and one who utters lies will not escape.
Saan a mabalin a saan a madusa ti maysa a palso a saksi, ken saan a makalibas ti agisawsawang iti inuulbod.
6 Many seek the favor of the prince, and everyone is a friend of the gift giver.
Adunto dagiti dumawat iti pabor manipud iti mannangited a tao, ken tunggal maysa ket gayyem ti manangted iti sagut.
7 All the brothers of a poor man hate him— how much more do his friends avoid him! He may pursue them with pleading, but they are nowhere to be found.
Amin a kakabsat ti nakurapay a tao ket kagurada isuna; ad-adda pay ngarud nga ad-adaywan isuna dagiti gagayyemna! Aw-awaganna ida, ngem awandan.
8 He who acquires wisdom loves himself; one who safeguards understanding will find success.
Ti mangnaynayon iti kinasiribna ket ipatpategna ti bukodna a biag; ti mangsalsalimetmet iti pannakaawat ket makabirok iti naimbag.
9 A false witness will not go unpunished, and one who pours out lies will perish.
Saan a mabalin a saan a madusa ti maysa a palso a saksi, ngem mapukaw ti agisawsawang iti inuulbod.
10 Luxury is unseemly for a fool— how much worse for a slave to rule over princes!
Saan a rumbeng nga agbiag iti narang-ay ti maysa a maag - ad-adda a saan a rumbeng nga iturayan ti maysa a tagabu dagiti prinsipe.
11 A man’s insight gives him patience, and his virtue is to overlook an offense.
Ti pannakaammo ti mangmangted iti kabaelan iti maysa a tao tapno saan a nalaka a makaunget, ken pakaidayawanna ti panangpalabasna iti nagbasolanda kenkuana.
12 A king’s rage is like the roar of a lion, but his favor is like dew on the grass.
Ti pungtot ti ari ket kasla panagngernger ti urbon a leon, ngem ti asina ket kasla linnaaw kadagiti karuotan.
13 A foolish son is his father’s ruin, and a quarrelsome wife is like a constant dripping.
Ti maag nga anak ket pakaibabainan ti amana, ken ti dumanayudom nga asawa a babai ket kas iti danum nga agtedtedted a kanayon.
14 Houses and wealth are inherited from fathers, but a prudent wife is from the LORD.
Ti balay ken kinabaknang ket matawtawid manipud kadagiti nagannak, ngem ti nanakem nga asawa a babai ket aggapu kenni Yahweh.
15 Laziness brings on deep sleep, and an idle soul will suffer hunger.
Ti kinasadut ket paturogenna ti tao, ngem agbisin ti tao a saanna a kayat ti agtrabaho.
16 He who keeps a commandment preserves his soul, but he who is careless in his ways will die.
Ti tao a mangtungtungpal iti bilin ket salsaluadanna ti biagna, ngem matay ti tao a saan a mangutob iti maipanggep kadagiti wagasna.
17 Kindness to the poor is a loan to the LORD, and He will repay the lender.
Ti siasinoman a naasi kadagiti nakurapay ket kasla padpadawatanna ni Yahweh, ket bayadanto ni Yahweh isuna kadagiti inaramidna.
18 Discipline your son, for in that there is hope; do not be party to his death.
Disiplinaam ti anakmo kabayatan nga adda pay namnama, ken saanmo koma nga itulok a mapukaw ti biagna.
19 A man of great anger must pay the penalty; if you rescue him, you will have to do so again.
Masapul a bayadan ti tao a managpungtot ti pannusa; no ispalem isuna, masapul nga aramidem daytoy iti mamindua.
20 Listen to counsel and accept discipline, that you may be wise the rest of your days.
Denggem ti balakad ken awatem ti pannursuro, tapno sumiribka agingga iti pagpatinggaan ti biagmo.
21 Many plans are in a man’s heart, but the purpose of the LORD will prevail.
Adu dagiti plano iti puso ti maysa a tao, ngem ti plano ni Yahweh ti matungpal.
22 The desire of a man is loving devotion; better to be poor than a liar.
Ti kinapudno ti tartarigagayan ti maysa a tao, ken nasaysayaat ti nakurapay a tao ngem ti ulbod.
23 The fear of the LORD leads to life, that one may rest content, without visitation from harm.
Ti panangidaydayaw kenni Yahweh ti mangiturturong kadagiti tattao iti biag; mapnek ti siasinoman nga addaan kadagitoy ken saan a madangran.
24 The slacker buries his hand in the dish; he will not even bring it back to his mouth.
Idisso ti sadut ti imana iti pinggan; a saanna payen a maingato daytoy nga isubo iti ngiwatna.
25 Strike a mocker, and the simple will beware; rebuke the discerning man, and he will gain knowledge.
No dangram ti mananglais, agbalin a nanakem ti nengneng; ilintegmo ti adda pannakaawatna ket magun-odnanto ti pannakaammo.
26 He who assaults his father or evicts his mother is a son who brings shame and disgrace.
Ti tao a taktakawanna ti amana ken pagtaltalawenna ti inana ket anak a mangipapaay iti pakaibabainan ken pakaum-umsian.
27 If you cease to hear instruction, my son, you will stray from the words of knowledge.
No isardengmo ti dumngeg iti pannursuro, anakko, malipatam dagiti sasao iti pannakaammo.
28 A corrupt witness mocks justice, and a wicked mouth swallows iniquity.
Lalaisen ti dakes a saksi ti hustisia, ken tiltilmunen ti ngiwat dagiti nadangkes ti basol.
29 Judgments are prepared for mockers, and beatings for the backs of fools.
Nakasaganan ti panangukom para kadagiti mananglais, ken ti saplit para kadagiti bukot dagiti maag.

< Proverbs 19 >