Numbers 23
1 Then Balaam said to Balak, “Build for me seven altars here, and prepare for me seven bulls and seven rams.”
Och Bileam sade till Balak: Bygg mig här sju altare, och låt mig få hit sju stutar och sju vädrar.
2 So Balak did as Balaam had instructed, and Balak and Balaam offered a bull and a ram on each altar.
Balak gjorde som Bileam honom sade. Och både Balak och Bileam offrade, ju på hvart altare en stut och en vädur.
3 “Stay here by your burnt offering while I am gone,” Balaam said to Balak. “Perhaps the LORD will meet with me. And whatever He reveals to me, I will tell you.” So Balaam went off to a barren height,
Och Bileam sade till Balak: Gack till ditt bränneoffer; och jag vill gå bort; om tilläfventyrs Herren kan komma emot mig, och undervisa mig hvad jag skall säga dig. Och gick åstad hasteliga.
4 and God met with him. “I have set up seven altars,” Balaam said, “and on each altar I have offered a bull and a ram.”
Och Gud kom emot Bileam. Men han sade till honom: Sju altare hafver jag tillredt, och ju på hvart altaret en stut och en vädur offrat.
5 Then the LORD put a message in Balaam’s mouth, saying, “Return to Balak and give him this message.”
Och Herren gaf Bileam ordet i munnen, och sade: Gack till Balak igen, och säg alltså.
6 So he returned to Balak, who was standing there beside his burnt offering, with all the princes of Moab.
Och då han kom igen till honom, si då stod han när sitt bränneoffer, med alla de Moabiters Förstar.
7 And Balaam lifted up an oracle, saying: “Balak brought me from Aram, the king of Moab from the mountains of the east. ‘Come,’ he said, ‘put a curse on Jacob for me; come and denounce Israel!’
Då hof han sitt tal upp, och sade: Utaf Syrien hafver Balak, de Moabiters Konung, låtit hemta mig, ifrå bergen österut: Kom och förbanna mig Jacob; kom, tala ondt emot Israel.
8 How can I curse what God has not cursed? How can I denounce what the LORD has not denounced?
Huru skall jag förbanna den Gud icke förbannar? Huru skall jag tala ondt emot den Herren intet ondt emot talar?
9 For I see them from atop the rocky cliffs, and I watch them from the hills. Behold, a people dwelling apart, not reckoning themselves among the nations.
Ty af bergshöjden ser jag honom väl, och af högarna skådar jag honom. Si, det folket varder allena boendes, och icke skall räknadt varda ibland Hedningar.
10 Who can count the dust of Jacob or number even a fourth of Israel? Let me die the death of the righteous; let my end be like theirs!”
Ho kan räkna Jacobs stoft, och talet på fjerdedelen af Israel? Min själ dö med de rättfärdigas död, och min ände varde såsom dessas ände.
11 Then Balak said to Balaam, “What have you done to me? I brought you here to curse my enemies, and behold, you have only blessed them!”
Då sade Balak till Bileam: Hvad gör du mig? Jag hafver låtit hemta dig till att förbanna mina fiendar, och si, du välsignar dem.
12 But Balaam replied, “Should I not speak exactly what the LORD puts in my mouth?”
Han svarade, och sade: Skulle jag icke det hålla och tala, som Herren gifver mig i munnen?
13 Then Balak said to him, “Please come with me to another place where you can see them. You will only see the outskirts of their camp—not all of them. And from there, curse them for me.”
Balak sade till honom: Kom då med mig på en annan plats, dädan du hans ända ser, och dock icke allansamman ser; och förbanna mig honom der.
14 So Balak took him to the field of Zophim, to the top of Pisgah, where he built seven altars and offered a bull and a ram on each altar.
Och tog han honom på en fri plan, uppå kullen af berget Pisga, och byggde sju altare, och offrade ju på hvart altaret en stut och en vädur;
15 Balaam said to Balak, “Stay here beside your burnt offering while I meet the LORD over there.”
Och sade till Balak: Gack till ditt bränneoffer; jag vill vänta derborta.
16 And the LORD met with Balaam and put a message in his mouth, saying, “Return to Balak and speak what I tell you.”
Och Herren kom emot Bileam, och gaf honom ordet i hans mun, och sade: Gack till Balak igen, och säg alltså.
17 So he returned to Balak, who was standing there by his burnt offering with the princes of Moab. “What did the LORD say?” Balak asked.
Och då han kom igen till honom, si, då stod han när sitt bränneoffer, med de Moabiters Förstar. Och Balak sade till honom: Hvad hafver Herren sagt?
18 Then Balaam lifted up an oracle, saying: “Arise, O Balak, and listen; give ear to me, O son of Zippor.
Och han hof upp sitt tal, och sade: Statt upp, Balak, och hör; fatta i öronen hvad jag säger, du Zipors son:
19 God is not a man, that He should lie, or a son of man, that He should change His mind. Does He speak and not act? Does He promise and not fulfill?
Gud är icke en menniska, att han kan ljuga; eller menniskobarn, att honom något kan ångra. Skulle han säga något, och icke görat? Skulle han något tala, och icke hållat?
20 I have indeed received a command to bless; He has blessed, and I cannot change it.
Si, till att välsigna är jag hit hafd; jag välsignar, och kan icke omvändat.
21 He considers no disaster for Jacob; He sees no trouble for Israel. The LORD their God is with them, and the shout of the King is among them.
Man ser ingen mödo i Jacob, och intet arbete i Israel; Herren hans Gud är när honom, och Konungens trummetning ibland honom.
22 God brought them out of Egypt with strength like a wild ox.
Gud hafver fört honom utur Egypten; hans frimodighet är såsom ens enhörnings.
23 For there is no spell against Jacob and no divination against Israel. It will now be said of Jacob and Israel, ‘What great things God has done!’
Ty ingen trollkarl är i Jacob, och ingen spåman i Israel. I sin tid varder man sägandes om Jacob och om Israel, hvilka under Gud gör.
24 Behold, the people rise like a lioness; they rouse themselves like a lion, not resting until they devour their prey and drink the blood of the slain.”
Si, det folket varder uppståndandes såsom ett ungt lejon, och varder sig uppresandes såsom ett lejon; det skall icke lägga sig, tilldess det äter rof, och dricker deras blod, som slagne äro.
25 Now Balak said to Balaam, “Then neither curse them at all nor bless them at all!”
Då sade Balak till Bileam: Du skall hvarken förbanna dem, eller välsigna dem.
26 But Balaam replied, “Did I not tell you that whatever the LORD says, I must do?”
Bileam svarade, och sade till Balak: Hafver jag icke sagt dig, att allt det Herren talandes vorde, det måste jag göra?
27 “Please come,” said Balak, “I will take you to another place. Perhaps it will please God that you curse them for me from there.”
Balak sade till honom: Kom, jag vill hafva dig på en annan plats; om tilläfventyrs Gudi må täckas, att du förbannar dem der.
28 And Balak took Balaam to the top of Peor, which overlooks the wasteland.
Och han tog honom upp på kullen af det berget Peor, hvilket vet åt öknena.
29 Then Balaam said, “Build for me seven altars here, and prepare for me seven bulls and seven rams.”
Och Bileam sade till Balak: Bygg mig här sju altare, och låt mig få sju stutar och sju vädrar.
30 So Balak did as Balaam had instructed, and he offered a bull and a ram on each altar.
Balak gjorde såsom Bileam sade, och offrade ju uppå hvart altaret en stut och en vädur.
