Matthew 9
1 Jesus got into a boat, crossed over, and came to His own town.
Då steg han i skeppet, och for utöfver igen, och kom uti sin stad.
2 Just then some men brought to Him a paralytic lying on a mat. When Jesus saw their faith, He said to the paralytic, “Take courage, son; your sins are forgiven.”
Och si, de hade in för honom en borttagnan, som låg uti ene säng. När nu Jesus såg deras tro, sade han till den borttagna: Var vid ett godt mod, min son, dina synder förlåtas dig.
3 On seeing this, some of the scribes said to themselves, “This man is blaspheming!”
Och si, somlige utaf de Skriftlärda sade vid sig sjelfva: Denne häder Gud.
4 But Jesus knew what they were thinking and said, “Why do you harbor evil in your hearts?
Men när Jesus såg deras tankar, sade han: Hvi tänken I ondt i edor hjerta?
5 Which is easier: to say, ‘Your sins are forgiven,’ or to say, ‘Get up and walk?’
Hvilket är lättare säga: Dina synder förlåtas dig; eller säga: Statt upp, och gack?
6 But so that you may know that the Son of Man has authority on earth to forgive sins...” Then He said to the paralytic, “Get up, pick up your mat, and go home.”
Men på det I skolen veta, att menniskones Son hafver magt på jordene till att förlåta synder, sade han till den borttagna: Statt upp, tag dina säng, och gack i ditt hus.
7 And the man got up and went home.
Och han stod upp, och gick hem.
8 When the crowds saw this, they were filled with awe and glorified God, who had given such authority to men.
När folket det såg, förundrade de sig, och prisade Gud, som sådana magt hade gifvit menniskom.
9 As Jesus went on from there, He saw a man named Matthew sitting at the tax booth. “Follow Me,” He told him, and Matthew got up and followed Him.
Och när Jesus gick dädan, såg han en man sittandes vid tullen, som het Mattheus; och han sade till honom: Följ mig. Då stod han upp, och följde honom.
10 Later, as Jesus was dining at Matthew’s house, many tax collectors and sinners came and ate with Him and His disciples.
Och det begaf sig att, när han satt vid bord i hans hus, si, der kommo månge Publicaner och syndare, och såto till bords med Jesu och hans Lärjungar.
11 When the Pharisees saw this, they asked His disciples, “Why does your Teacher eat with tax collectors and sinners?”
När de Phariseer det sågo, sade de till hans Lärjungar: Hvi äter edar mästare med Publicaner och syndare?
12 On hearing this, Jesus said, “It is not the healthy who need a doctor, but the sick.
När Jesus det hörde, sade han till dem: De helbregda behöfva icke läkare, utan de kranke;
13 But go and learn what this means: ‘I desire mercy, not sacrifice.’ For I have not come to call the righteous, but sinners.”
Men går, och lärer hvad det är: Jag hafver lust till barmhertighet, och icke till offer; jag är icke kommen till att kalla de rättfärdiga, utan syndare till bättring.
14 At that time John’s disciples came to Jesus and asked, “Why is it that we and the Pharisees fast so often, but Your disciples do not fast?”
Då kommo till honom Johannis Lärjungar, och sade: Hvi faste vi och Phariseerna så mycket, och dine Lärjungar fasta intet?
15 Jesus replied, “How can the guests of the bridegroom mourn while He is with them? But the time will come when the bridegroom will be taken from them; then they will fast.
Då sade Jesus till dem: Huru kan bröllopsfolket sörja, så länge brudgummen är när dem? Men de dagar skola komma, att brudgummen skall tagas ifrå dem, och då skola de fasta.
16 No one sews a patch of unshrunk cloth on an old garment. For the patch will pull away from the garment, and a worse tear will result.
Ingen lappar ett gammalt kläde med en ny klut; ty han rifver likväl kluten af klädena igen, och hålet blifver värre.
17 Neither do men pour new wine into old wineskins. If they do, the skins will burst, the wine will spill, and the wineskins will be ruined. Instead, they pour new wine into new wineskins, and both are preserved.”
Ej heller låter man nytt vin i gamla flaskor; annars gå flaskorna sönder, och vinet spilles ut, och flaskorna förderfvas; utan man låter nytt vin i nya flaskor, så blifver både förvarad.
18 While Jesus was saying these things, a synagogue leader came and knelt before Him. “My daughter has just died,” he said. “But come and place Your hand on her, and she will live.”
Vid han detta talade till dem, si, då kom en öfverste, och tillbad honom, och sade: Herre, min dotter är nu straxt blifven död; men kom, och lägg dina hand på henne, så blifver hon lefvandes.
19 So Jesus got up and went with him, along with His disciples.
Jesus stod upp, och följde honom, och hans Lärjungar.
20 Suddenly a woman who had suffered from bleeding for twelve years came up behind Him and touched the fringe of His cloak.
Och si, en qvinna, som hade lidit blodgång i tolf år, gick bakefter honom, och kom vid hans klädafåll;
21 She said to herself, “If only I touch His cloak, I will be healed.”
Ty hon sade vid sig sjelf: Måtte jag allenast komma vid hans kläder, så blefve jag helbregda.
22 Jesus turned and saw her. “Take courage, daughter,” He said, “your faith has healed you.” And the woman was cured from that very hour.
Då vände Jesus sig om, och som han såg henne, sade han: Var vid goda tröst, dotter, din tro hafver hulpit dig. Och qvinnan vardt helbregda i samma stund.
23 When Jesus entered the house of the synagogue leader, He saw the flute players and the noisy crowd.
Och när Jesus kom i öfverstans hus, och såg piparena, och folket sorlande,
24 “Go away,” He told them. “The girl is not dead, but asleep.” And they laughed at Him.
Sade han till dem: Går edra färde; pigan är icke död, men hon sofver. Och de gjorde spe af honom.
25 After the crowd had been put outside, Jesus went in and took the girl by the hand, and she got up.
När nu folket var utdrifvet, gick han in, och tog henne i handen; och pigan stod upp.
26 And the news about this spread throughout that region.
Och detta ryktet gick öfver det hela landet.
27 As Jesus went on from there, two blind men followed Him, crying out, “Have mercy on us, Son of David!”
Och när Jesus gick dädan, följde honom två blinde; de ropade, och sade: O Davids Son, förbarma dig öfver oss.
28 After Jesus had entered the house, the blind men came to Him. “Do you believe that I am able to do this?” He asked. “Yes, Lord,” they answered.
Och när han kom i huset, stego de blinde fram till honom; och Jesus sade till dem: Tron I, att jag kan detta göra eder? Då sade de till honom: Ja, Herre.
29 Then He touched their eyes and said, “According to your faith will it be done to you.”
Då tog han på deras ögon, och sade: Ske eder efter edra tro.
30 And their eyes were opened. Jesus warned them sternly, “See that no one finds out about this!”
Och deras ögon vordo öppnade; och Jesus hotade dem, sägandes: Ser till, att ingen får detta veta.
31 But they went out and spread the news about Him throughout the land.
Men de gingo ut, och beryktade honom i det hela landet.
32 As they were leaving, a demon-possessed man who was mute was brought to Jesus.
När desse voro utgångne, si, då hade de ena mennisko fram för honom, som var en dumbe och besatt.
33 And when the demon had been driven out, the man began to speak. The crowds were amazed and said, “Nothing like this has ever been seen in Israel!”
Och när djefvulen var utdrifven, talade dumben. Och folket förundrade sig, och sade: Sådant hafver aldrig varit sedt i Israel.
34 But the Pharisees said, “It is by the prince of demons that He drives out demons.”
Men de Phariseer sade: Med den öfversta djefvulen drifver han djeflar ut.
35 Jesus went through all the towns and villages, teaching in their synagogues, preaching the gospel of the kingdom, and healing every disease and sickness.
Och Jesus gick omkring i alla städer och byar, lärde i deras Synagogor, och predikade Evangelium om riket, och helade allahanda sjuko, och allahanda krankhet ibland folket.
36 When He saw the crowds, He was moved with compassion for them, because they were harassed and helpless, like sheep without a shepherd.
Och när han såg folket, ömkade han sig öfver dem, att de voro förlåtne och förskingrade, som de får som ingen herdan hade.
37 Then He said to His disciples, “The harvest is plentiful, but the workers are few.
Då sade han till sina Lärjungar: Säden är mycken, och arbetarena äro få.
38 Ask the Lord of the harvest, therefore, to send out workers into His harvest.”
Beder fördenskull sädenes Herra, att han sänder arbetare i sina säd.
