Luke 10
1 After this, the Lord appointed seventy-two others and sent them two by two ahead of Him to every town and place He was about to visit.
Sedan skickade Herren andra sjutio; och sände två och två framför sig, i alla städer och rum, dit han komma ville;
2 And He told them, “The harvest is plentiful, but the workers are few. Ask the Lord of the harvest, therefore, to send out workers into His harvest.
Och sade till dem: Säden är stor, men arbetarena äro få; beder fördenskull sädenes Herra, att han utsänder arbetare i sina säd.
3 Go! I am sending you out like lambs among wolves.
Går; si, jag sänder eder såsom lamb ibland ulfvar.
4 Carry no purse or bag or sandals. Do not greet anyone along the road.
Bärer ingen säck, ej heller skräppo, ej heller skor; och helser ingen i vägen.
5 Whatever house you enter, begin by saying, ‘Peace to this house.’
Uti hvad hus I kommen, säger först: Frid vare desso huse.
6 If a man of peace is there, your peace will rest on him; if not, it will return to you.
Och om der någor är fridsens barn, så skall eder frid blifva på honom; hvar ock icke, så kommer han till eder igen.
7 Stay at the same house, eating and drinking whatever you are offered. For the worker is worthy of his wages. Do not move around from house to house.
Uti det samma hus blifver, äter och dricker hvad eder föresätts; ty arbetaren är sin lön värd. Går icke utu hus i hus.
8 If you enter a town and they welcome you, eat whatever is set before you.
Och uti hvad stad I kommen, och de anamma eder, äter hvad eder föresätts;
9 Heal the sick who are there and tell them, ‘The kingdom of God is near you.’
Och görer de sjuka helbregda, som der äro, och säger till dem: Guds rike är kommet hardt när eder.
10 But if you enter a town and they do not welcome you, go into the streets and declare,
Uti hvad stad I kommen, och de icke anamma eder, så går ut på hans gator och säger:
11 ‘Even the dust of your town that clings to our feet, we wipe off as a testimony against you. Yet be sure of this: The kingdom of God is near.’
Det stoft, som lådde vid oss af edar stad, skake vi af på eder; dock skolen I veta, att Guds rike var kommet hardt när eder.
12 I tell you, it will be more bearable on that day for Sodom than for that town.
Jag säger eder, att Sodome skall drägeligare varda på den dagen, än dem stadenom.
13 Woe to you, Chorazin! Woe to you, Bethsaida! For if the miracles that were performed in you had been performed in Tyre and Sidon, they would have repented long ago, sitting in sackcloth and ashes.
Ve dig, Chorazin; ve dig, Bethsaida; ty hade sådana krafter varit gjorda uti Tyro och Sidon, som de gjorde äro uti eder, länge sedan hade de suttit uti säck och asko, och gjort syndabättring.
14 But it will be more bearable for Tyre and Sidon at the judgment than for you.
Dock skall Tyro och Sidoni drägeligare varda på domenom än eder.
15 And you, Capernaum, will you be lifted up to heaven? No, you will be brought down to Hades! (Hadēs g86)
Och du, Capernaum, som upphäfven äst allt intill himmelen, du skall nedstört varda till helvete. (Hadēs g86)
16 Whoever listens to you listens to Me; whoever rejects you rejects Me; and whoever rejects Me rejects the One who sent Me.”
Hvilken eder hörer, han hörer mig; och den eder föraktar, han föraktar mig; men den mig föraktar, han föraktar honom som mig sändt hafver.
17 The seventy-two returned with joy and said, “Lord, even the demons submit to us in Your name.”
Men de sjutio kommo igen med glädje, och sade: Herre, djeflarna äro oss ock underdånige i ditt Namn.
18 So He told them, “I saw Satan fall like lightning from heaven.
Då sade han till dem: Jag såg Satanam falla af himmelen, såsom en ljungeld.
19 Behold, I have given you authority to tread on snakes and scorpions, and over all the power of the enemy. Nothing will harm you.
Si, jag hafver gifvit eder magt att trampa på ormar och scorpioner, och öfver all fiendans kraft; och eder skall intet varda skadandes.
20 Nevertheless, do not rejoice that the spirits submit to you, but rejoice that your names are written in heaven.”
Dock fröjder eder icke deraf, att andarna äro eder underdånige; utan fröjder eder, att edor namn äro skrifven i himmelen.
21 At that time Jesus rejoiced in the Holy Spirit and declared, “I praise You, Father, Lord of heaven and earth, because You have hidden these things from the wise and learned, and revealed them to little children. Yes, Father, for this was well-pleasing in Your sight.
I samma stundene fröjdade sig Jesus i Andanom, och sade: Jag prisar dig, Fader, himmelens och jordenes Herre, att du hafver detta fördolt för de visa och kloka, och hafver det uppenbarat för de fåkunniga; ja, Fader; ty så hafver varit behageligit för dig.
22 All things have been entrusted to Me by My Father. No one knows who the Son is except the Father, and no one knows who the Father is except the Son and those to whom the Son chooses to reveal Him.”
All ting äro mig antvardad af minom Fader; och ingen vet ho Sonen är, utan Fadren; och ho Fadren är, utan Sonen och den som Sonen vill det uppenbara.
23 Then Jesus turned to the disciples and said privately, “Blessed are the eyes that see what you see.
Och han vände sig om till sina Lärjungar afsides, och sade: Salig äro de ögon, som se det I sen.
24 For I tell you that many prophets and kings desired to see what you see but did not see it, and to hear what you hear but did not hear it.”
Ty jag säger eder: Månge Propheter och Konungar åstundade se det I sen, och fingo dock icke set; och höra det I hören, och fingo dock icke hörat.
25 One day an expert in the law stood up to test Him. “Teacher,” he asked, “what must I do to inherit eternal life?” (aiōnios g166)
Och si, en lagklok stod upp, och frestade honom, sägandes: Mästar, hvad skall jag göra, att jag må få evinnerligit lif? (aiōnios g166)
26 “What is written in the Law?” Jesus replied. “How do you read it?”
Då sade han till honom: Hvad är skrifvet i lagen? Huru läs du?
27 He answered, “‘Love the Lord your God with all your heart and with all your soul and with all your strength and with all your mind’ and ‘Love your neighbor as yourself.’”
Svarade han, och sade: Du skall älska din Herra Gud, af allt ditt hjerta, och af allo dine själ, och af alla dina krafter, och af allom dinom håg; och din nästa, såsom dig sjelf.
28 “You have answered correctly,” Jesus said. “Do this and you will live.”
Då sade han till honom: Rätteliga svarade du; gör det, så får du lefva.
29 But wanting to justify himself, he asked Jesus, “And who is my neighbor?”
Då ville han göra sig sjelfvan rättfärdigan, och sade till Jesum: Hvilken är då min näste?
30 Jesus took up this question and said, “A man was going down from Jerusalem to Jericho when he fell into the hands of robbers. They stripped him, beat him, and went away, leaving him half dead.
Då svarade Jesus, och sade: En man for ned af Jerusalem till Jericho, och kom i röfvarehänder; och de klädde af honom, och sargade honom, och gingo dädan, och läto honom ligga halfdödan.
31 Now by chance a priest was going down the same road, but when he saw him, he passed by on the other side.
Så hände sig, att en Prest for neder åt samma vägen; och då han fick se honom, gick han framom honom.
32 So too, when a Levite came to that spot and saw him, he passed by on the other side.
Sammalunda ock en Levit, då han kom till det samma rummet, gick han fram, och såg på honom; och gick sedan framom honom.
33 But when a Samaritan on a journey came upon him, he looked at him and had compassion.
Men en Samaritan reste samma vägen, och kom till honom; och när han såg honom, varkunnade han sig öfver honom;
34 He went to him and bandaged his wounds, pouring on oil and wine. Then he put him on his own animal, brought him to an inn, and took care of him.
Och gick till, och förband hans sår, och göt der oljo och vin in; och laden på sin ök, och förde honom till herberget, och skötte honom.
35 The next day he took out two denarii and gave them to the innkeeper. ‘Take care of him,’ he said, ‘and on my return I will repay you for any additional expense.’
Den andra dagen for han dädan, och tog fram två penningar, och gaf värdenom, och sade till honom: Sköt honom; och hvad du mer kostar på honom, vill jag betala dig, när jag kommer igen.
36 Which of these three do you think was a neighbor to the man who fell into the hands of robbers?”
Hvilken af dessa tre synes dig nu hafva varit hans näste, som för röfvarena kommen var?
37 “The one who showed him mercy,” replied the expert in the law. Then Jesus told him, “Go and do likewise.”
Sade han: Den som beviste honom barmhertighet. Då sade Jesus till honom: Gack, och gör du sammaledes.
38 As they traveled along, Jesus entered a village where a woman named Martha welcomed Him into her home.
Men det begaf sig, då de vandrade, gick han uti en liten stad; och en qvinna, benämnd Martha, undfick honom uti sitt hus.
39 She had a sister named Mary, who sat at the Lord’s feet listening to His message.
Och hon hade en syster, benämnd Maria; hon satte sig vid Jesu fötter, och hörde hans ord.
40 But Martha was distracted by all the preparations to be made. She came to Jesus and said, “Lord, do You not care that my sister has left me to serve alone? Tell her to help me!”
Men Martha bekymrades med idkelig tjenst. Hon gick fram, och sade: Herre, sköter du intet derom, att min syster låter mig tjena allena? Så säg henne nu, att hon hjelper mig.
41 “Martha, Martha,” the Lord replied, “you are worried and upset about many things.
Svarade Jesus, och sade till henne: Martha, Martha, du hafver omsorg och bekymmer om mångahanda;
42 But only one thing is necessary. Mary has chosen the good portion, and it will not be taken away from her.”
Men ett är nödtorftigt; Maria hafver utkorat den goda delen, hvilken henne icke skall ifråtagas.
