Leviticus 27
1 Then the LORD said to Moses,
Och Herren talade med Mose, och sade:
2 “Speak to the Israelites and say to them, ‘When someone makes a special vow to the LORD involving the value of persons,
Tala med Israels barn, och säg till dem: Om någor gör Herranom ett besynnerligit löfte, så att han skattar sig;
3 if the valuation concerns a male from twenty to sixty years of age, then your valuation shall be fifty shekels of silver, according to the sanctuary shekel.
Så skall detta vara skattningen: en mansperson tjuguåra gammal, intill sextio år, skall du skatta på femtio silfversiklar, efter helgedomens sikel;
4 Or if it is a female, then your valuation shall be thirty shekels.
En qvinnosperson på tretio siklar.
5 And if the person is from five to twenty years of age, then your valuation for the male shall be twenty shekels, and for the female ten shekels.
Men ifrå fem år in till tjugu år, om det är en mansperson, skall du skatta honom på tjugu siklar; en qvinnosperson på tio siklar.
6 Now if the person is from one month to five years of age, then your valuation for the male shall be five shekels of silver, and for the female three shekels of silver.
Är det en månad gammalt, intill fem år, om det är en mansperson, skall du skatta det på fem silfversiklar; en qvinno på tre silfversiklar.
7 And if the person is sixty years of age or older, then your valuation shall be fifteen shekels for the male and ten shekels for the female.
Men är det sextioåra gammalt, och derutöfver, och är en mansperson, skall du skatta honom på femton silfversiklar; en qvinno på tio siklar.
8 But if the one making the vow is too poor to pay the valuation, he is to present the person before the priest, who shall set the value according to what the one making the vow can afford.
Om han är för fattig till sådana skattning, så skall han gå för Presten, och Presten skall skatta honom; och han skall skatta honom efter som hans hand, som löftet gjort hafver, förvärfva kan.
9 If he vows an animal that may be brought as an offering to the LORD, any such animal given to the LORD shall be holy.
Om det är af boskap, det man Herranom offra må, allt det man Herranom gifver, det är heligt.
10 He must not replace it or exchange it, either good for bad or bad for good. But if he does substitute one animal for another, both that animal and its substitute will be holy.
Man skall icke vexla det, eller förvandlat, ett godt för ett ondt, eller ett ondt för ett godt. Om någor vexlar det, ett djur för det andra, så skola de båda vara helig.
11 But if the vow involves any of the unclean animals that may not be brought as an offering to the LORD, the animal must be presented before the priest.
Är det djuret orent, det man icke bör offra Herranom, så skall man hafva det fram för Presten;
12 The priest shall set its value, whether high or low; as the priest values it, the price will be set.
Och Presten skall skatta det, om det är godt eller ondt. Och det skall blifva vid Prestens skattning.
13 If, however, the owner decides to redeem the animal, he must add a fifth to its value.
Vill någor lösa det, han skall gifva femtedelen utöfver skattningena.
14 Now if a man consecrates his house as holy to the LORD, then the priest shall value it either as good or bad. The price will stand just as the priest values it.
Om någor helgar sitt hus, så att det skall vara Herranom heligt, så skall Presten skatta det, om det är godt eller ondt. Och efter som Presten skattar det, så skall det blifva.
15 But if he who consecrated his house redeems it, he must add a fifth to the assessed value, and it will belong to him.
Men om han, som det helgat hafver, vill det lösa, skall han gifva den femte delen i silfver mer än som det skattadt är, och så skall det varda hans.
16 If a man consecrates to the LORD a parcel of his land, then your valuation shall be proportional to the seed required for it—fifty shekels of silver for every homer of barley seed.
Om någor helgar Herranom ett stycke åker af sitt arfvegods, så skall den skattad varda efter som han bär. Bär han en homer korn, så skall han gälla femtio silfversiklar.
17 If he consecrates his field during the Year of Jubilee, the price will stand according to your valuation.
Men helgar han sin åker straxt ifrå klangåret, så skall han gälla efter hans värde.
18 But if he consecrates his field after the Jubilee, the priest is to calculate the price in proportion to the years left until the next Year of Jubilee, so that your valuation will be reduced.
Hafver han helgat honom efter klangåret, så skall Presten räkna honom efter de åren, som tillbakastå intill klangåret, och derefter skatta honom desto ringare.
19 And if the one who consecrated the field decides to redeem it, he must add a fifth to the assessed value, and it shall belong to him.
Vill han, som honom helgat hafver, lösa åkren, så skall han gifva femtedelen i silfver, mer än han skattad är, och så skall han varda hans.
20 If, however, he does not redeem the field, or if he has sold it to another man, it may no longer be redeemed.
Vill han icke lösan, utan säljer honom enom androm, så skall han icke mer lösa honom;
21 When the field is released in the Jubilee, it will become holy, like a field devoted to the LORD; it becomes the property of the priests.
Utan den samme åkren, när han i klangåret lös utgår, skall vara helig Herranom, såsom en förspilld åker, och skall vara Prestens arfvegods.
22 Now if a man consecrates to the LORD a field he has purchased, which is not a part of his own property,
Om någor helgar Herranom en åker, den han köpt hafver, och icke hans arfvegods är;
23 then the priest shall calculate for him the value up to the Year of Jubilee, and the man shall pay the assessed value on that day as a sacred offering to the LORD.
Så skall Presten räkna honom hvad han gälla kan intill klangåret, och han skall på samma dagen gifva den skattningen ut, att hon skall vara Herranom helig.
24 In the Year of Jubilee the field shall return to the one from whom it was bought—the original owner of the land.
Men på klangåret skall han komma till honom igen, som honom sålt hade, att han blifver hans arfvegods i landena.
25 Every valuation will be according to the sanctuary shekel, twenty gerahs to the shekel.
All skattning skall ske efter helgedomens sikel; men en sikel gör tjugu gera.
26 But no one may consecrate a firstborn of the livestock, because a firstborn belongs to the LORD. Whether it is an ox or a sheep, it is the LORD’s.
Det förstfödda ibland boskapen, det Herranom eljest tillhörer, skall ingen helga, vare sig oxe eller får; ty det är Herrans.
27 But if it is among the unclean animals, then he may redeem it according to your valuation and add a fifth of its value. If it is not redeemed, then it shall be sold according to your valuation.
Är något orent på boskapen, så skall man lösa det efter sitt värde, och derutöfver gifva den femte delen. Vill han icke lösa det, så må det säljas efter sitt värde.
28 Nothing that a man sets apart to the LORD from all he owns—whether a man, an animal, or his inherited land—can be sold or redeemed; everything so devoted is most holy to the LORD.
Man skall intet spillgifvet sälja eller lösa, det någor Herranom tillspillogifver, af allt det hans ägodelar är, vare sig menniska, boskap, eller arfåker; ty allt spillgifvet är det aldrahelgasta Herranom.
29 No person set apart for destruction may be ransomed; he must surely be put to death.
Man skall icke lösa någon spillgifven mennisko; utan hon skall döden dö.
30 Thus any tithe from the land, whether from the seed of the land or the fruit of the trees, belongs to the LORD; it is holy to the LORD.
All tionde i landet, både af landsens säd, och af frukten af trän, höra Herranom till, och skola vara helig Herranom.
31 If a man wishes to redeem part of his tithe, he must add a fifth to its value.
Vill någor lösa sin tiond, han skall gifva femtedelen utöfver.
32 Every tenth animal from the herd or flock that passes under the shepherd’s rod will be holy to the LORD.
Och all tiond af fä och får, och allt det under ris går, det är en helig tiond Herranom,
33 He must not inspect whether it is good or bad, and he shall not make any substitution. But if he does make a substitution, both the animal and its substitute shall become holy; they cannot be redeemed.’”
Man skall icke fråga, om det är godt eller ondt; man skall icke heller vexlat. Om någor vexlar det, så skall både vara heligt, och icke löst varda.
34 These are the commandments that the LORD gave to Moses for the Israelites on Mount Sinai.
Desse äro de bud, som Herren böd Mose till Israels barn på Sinai berg.
