Judges 10

1 After the time of Abimelech, a man of Issachar, Tola son of Puah, the son of Dodo, rose up to save Israel. He lived in Shamir, in the hill country of Ephraim.

Efter Abimelek uppstod till Israels frälsning Tola, son till Pua, son till Dodo, en man från Isaskar; och han bodde i Samir, i Efraims bergsbygd.

2 Tola judged Israel twenty-three years, and when he died, he was buried in Shamir.

Han var domare i Israel i tjugutre år; sedan dog han och blev begraven i Samir.

3 Tola was followed by Jair the Gileadite, who judged Israel twenty-two years.

Efter honom uppstod gileaditen Jair. Han var domare i Israel i tjugutvå år.

4 He had thirty sons who rode on thirty donkeys. And they had thirty towns in the land of Gilead, which to this day are called Havvoth-jair.

Han hade trettio söner, som plägade rida på trettio åsnor; och de hade trettio städer. Dessa kallar man ännu i dag Jairs byar, och de ligga i Gileads land.

5 When Jair died, he was buried in Kamon.

Och Jair dog och blev begraven i Kamon.

6 And again the Israelites did evil in the sight of the LORD. They served the Baals, the Ashtoreths, the gods of Aram, Sidon, and Moab, and the gods of the Ammonites and Philistines. Thus they forsook the LORD and did not serve Him.

Men Israels barn gjorde åter vad ont var i HERRENS ögon och tjänade Baalerna och Astarterna, så ock Arams, Sidons, Moabs, Ammons barns och filistéernas gudar och övergåvo HERREN och tjänade honom icke.

7 So the anger of the LORD burned against Israel, and He sold them into the hands of the Philistines and Ammonites,

Då upptändes HERRENS vrede mot Israel, och han sålde dem i filistéernas och Ammons barns hand.

8 who that very year harassed and oppressed the Israelites, and did so for eighteen years to all the Israelites on the other side of the Jordan in Gilead, the land of the Amorites.

Och dessa plågade Israels barn och förforo våldsamt mot dem det året; i aderton år gjorde de så mot alla de israeliter som bodde på andra sidan Jordan, i amoréernas land, i Gilead.

9 The Ammonites also crossed the Jordan to fight against Judah, Benjamin, and the house of Ephraim, and Israel was in deep distress.

Därtill gingo Ammons barn över Jordan och gåvo sig i strid också med Juda, Benjamin och Efraims hus, så att Israel kom i stor nöd.

10 Then the Israelites cried out to the LORD, saying, “We have sinned against You, for we have indeed forsaken our God and served the Baals.”

Då ropade Israels barn till HERREN och sade: »Vi hava syndat mot dig, ty vi hava övergivit vår Gud och tjänat Baalerna.»

11 The LORD replied, “When the Egyptians, Amorites, Ammonites, Philistines,

Men HERREN sade till Israels barn: »Har jag icke frälst eder från egyptierna, amoréerna, Ammons barn och filistéerna?

12 Sidonians, Amalekites, and Maonites oppressed you and you cried out to Me, did I not save you from their hands?

Likaledes bleven I förtryckta av sidonierna, amalekiterna och maoniterna; och när I ropaden till mig, frälste jag eder från deras hand.

13 But you have forsaken Me and served other gods, so I will no longer save you.

Men I haven nu övergivit mig och tjänat andra gudar; därför vill jag icke mer frälsa eder.

14 Go and cry out to the gods you have chosen. Let them save you in your time of trouble.”

Gån bort och ropen till de gudar som I haven utvalt; må de frälsa eder, om I nu ären i nöd.

15 “We have sinned,” the Israelites said to the LORD. “Deal with us as You see fit; but please deliver us today!”

Då sade Israels barn till HERREN: »Vi hava syndat; gör du med oss alldeles såsom dig täckes. Allenast rädda oss nu denna gång.»

16 So they put away the foreign gods from among them and served the LORD, and He could no longer bear the misery of Israel.

Därefter skaffade de bort ifrån sig de främmande gudarna och tjänade HERREN. Då kunde han icke längre lida att se Israels vedermöda.

17 Then the Ammonites were called to arms and camped in Gilead, and the Israelites assembled and camped at Mizpah.

Och Ammons barn blevo uppbådade och lägrade sig i Gilead; men Israels barn församlade sig och lägrade sig i Mispa.

18 And the rulers of Gilead said to one another, “Whoever will launch the attack against the Ammonites will be the head of all who live in Gilead.”

Då sade folket, nämligen de överste i Gilead, till varandra: »Vem vill begynna striden mot Ammons barn? Den som det vill skall bliva hövding över alla Gileads inbyggare.»