Job 33
1 “But now, O Job, hear my speech, and listen to all my words.
Hör dock, Job, mitt tal, och gif akt på all min ord.
2 Behold, I will open my mouth; my address is on the tip of my tongue.
Si, jag låter min mun upp, och min tunga skall tala i minom mun;
3 My words are from an upright heart, and my lips speak sincerely what I know.
Mitt hjerta skall tala rätt, och mine läppar skola säga ett rent förstånd.
4 The Spirit of God has made me, and the breath of the Almighty gives me life.
Guds Ande hafver gjort mig, och dens Allsmägtigas Ande hafver gifvit mig lif.
5 Refute me if you can; prepare your case and confront me.
Kan du, så svara mig; kom fram jemte mig.
6 I am just like you before God; I was also formed from clay.
Si, jag hörer Gudi till, såsom du säger, och utaf jord är jag också gjord.
7 Surely no fear of me should terrify you; nor will my hand be heavy upon you.
Dock du torf icke förfäras för mig, och min hand skall icke vara dig för svår.
8 Surely you have spoken in my hearing, and I have heard these very words:
Du hafver talat för min öron; dins ords röst måste jag höra.
9 ‘I am pure, without transgression; I am clean, with no iniquity in me.
Jag är ren och utan all last, oskyldig, och hafver ingen synd.
10 Yet God finds occasions against me; He counts me as His enemy.
Si, han hafver funnit en sak emot mig, derföre håller han mig för sin fienda;
11 He puts my feet in the stocks; He watches over all my paths.’
Han hafver satt min fot i stocken, och förvarat alla mina vägar.
12 Behold, you are not right in this matter. I will answer you, for God is greater than man.
Si, rätt derutaf besluter jag emot dig, att du icke äst rättfärdig; ty Gud är mer än en menniska.
13 Why do you complain to Him that He answers nothing a man asks?
Hvi vill du träta med honom, att han icke gör dig räkenskap på allt det han gör?
14 For God speaks in one way and in another, yet no one notices.
Om Gud en gång något befaller, skall man då icke först se derefter, om det rätt är.
15 In a dream, in a vision in the night, when deep sleep falls upon men as they slumber on their beds,
Uti synenes dröm om nattene, när sömnen faller uppå menniskorna, när de sofva på sängene;
16 He opens their ears and terrifies them with warnings
Då öppnar han menniskors öra; och förskräcker dem, och näpser dem;
17 to turn a man from wrongdoing and keep him from pride,
På det han skall vända menniskona ifrån olycko, och förvara henne för öfvermod.
18 to preserve his soul from the Pit and his life from perishing by the sword.
Han skonar hennes själ för förderf, och hans lif, att det icke skall falla i svärdet;
19 A man is also chastened on his bed with pain and constant distress in his bones,
Och näpser honom med sveda uppå hans säng, och all hans ben mägteliga;
20 so that he detests his bread, and his soul loathes his favorite food.
Och far så med honom, att honom vämjes vid maten, och hans sjal icke hafver lust till att äta.
21 His flesh wastes away from sight, and his hidden bones protrude.
Hans kött försvinner, så att man intet ser det, och hans ben förkrossas, så att man icke gerna ser dem;
22 He draws near to the Pit, and his life to the messengers of death.
Att hans själ nalkas till förderf, och hans lif till de döda.
23 Yet if there is a messenger on his side, one mediator in a thousand, to tell a man what is right for him,
Om nu en Ängel, en af tusende, trädde fram för honom, till att förkunna menniskone Guds rättfärdighet;
24 to be gracious to him and say, ‘Spare him from going down to the Pit; I have found his ransom,’
Då skall han förbarma sig öfver honom, och säga: Han skall förlossad varda, att han icke skall fara neder i förderfvet; ty jag hafver funnit en försoning.
25 then his flesh is refreshed like a child’s; he returns to the days of his youth.
Hans kött komme sig till igen, såsom i ungdomen, och låt honom åter varda ung igen.
26 He prays to God and finds favor; he sees God’s face and shouts for joy, and God restores His righteousness to that man.
Han skall bedja Gud, den skall bevisa honom nåder; han skall se sitt ansigte med glädje, och skall vedergälla menniskone hennes rättfärdighet.
27 Then he sings before men with these words: ‘I have sinned and perverted what was right; yet I did not get what I deserved.
Han skall för menniskomen bekänna, och säga: Jag hafver syndat och illa gjort, och mig är ännu för litet skedt.
28 He redeemed my soul from going down to the Pit, and I will live to see the light.’
Han hafver förlossat mina själ, att hon icke skulle komma i förderf; utan mitt lif skulle få se ljuset.
29 Behold, all these things God does to a man, two or even three times,
Si, allt detta gör Gud två eller tre gångor med hvarjom och enom;
30 to bring back his soul from the Pit, that he may be enlightened with the light of life.
På det han skall hemta hans själ igen utu förderfvet; och upplyser honom med de lefvandes ljuse.
31 Pay attention, Job, and listen to me; be silent, and I will speak.
Gif akt häruppå, Job, och hör härtill, och tig, att jag må tala.
32 But if you have something to say, answer me; speak up, for I would like to vindicate you.
Men hafver du något att tala, så svara mig. Säg, äst du rättfärdig; jag vill gerna hörat.
33 But if not, then listen to me; be quiet, and I will teach you wisdom.”
Hafver du ock intet, så hör mig, och tig; jag vill lära dig visdom.
